Eldsjälar driver äldrepolitiken

Hur stort utrymme får äldrefrågorna i riksdagen och vilka människor står bakom dem? Finns det en medveten politik från partierna? Läs vad några äldrepolitiker tycker.

Ingen har väl undgått debatten kring den så kallade pensionärsskatten eller bromsen i pensionssystemet. Men äldrepolitiken omfattar mer än skatt och pension.

Utgår man från antalet motioner får äldrefrågorna störst utrymme i socialutskottet. Sedan mandatperioden inleddes 2010 har totalt 1 824 motioner skrivits. Av dessa är 223 inriktade på äldre och pensionärer, och motsvarar 12,2 procent. Det handlar om framtida rekrytering av arbetskraft, kompetenshöjning inom äldreomsorgen, äldres hälsa, psykisk ohälsa hos äldre och tandvård för äldre.
Hos övriga utskott är andelen motioner med inriktning på äldrefrågor lägre. I civilutskottet, som bland annat behandlar bostadsfrågor och tillgänglighetsfrågor ligger andelen på 5,5 procent. Hos arbetsmarknadsutskottet är andelen ännu lägre: 2,4 procent. Motionerna handlar om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
I kulturskottet handlar motionerna om kultur i äldreomsorgen. Tolv motioner har skrivits och motsvarar två procent. I utbildningsutskottet är bilden densamma. Frågorna rör geriatrik och i läkarutbildningen och utbildning i demens- och äldrevård.

Ingen vanlig profilfråga

Veteranens granskning visar att äldrepolitik främst handlar om vård- och omsorg och få politiker har äldrepolitik som profilfråga. Två riksdagspolitiker som skrivit äldrepolitiska motioner är Hillevi Larsson (S) som i första hand arbetar mot diskriminering och Jan Lindholm (MP) som engagerat sig i tillgänglighetsfrågor.

Hillevi Larsson diskuterar gärna äldrefrågor, men tror att partierna håller tillbaka dem. De är rädda för att lova för mycket, tror hon.
– När debatten handlar om äldre rör det sig oftast om äldreomsorg, men pensionärer är en så mycket bredare grupp än så, säger hon.
Hillevi Larsson tycker att det saknas ett helhetsgrepp kring äldrefrågorna i riksdagen och tror att det krävs eldsjälar för att föra fram äldrefrågorna. Samtidigt finns det få äldre riksdagsledamöter.
– Jämställdhetsfrågan har drivits av eldsjälar, men de har sällan lyfts fram, säger hon.
Hillevi Larsson tycker att Barbro Westerholm (FP) betyder mycket för äldrepolitiken.
– Man ser henne som en person i första hand, inte som folkpartist och hon fokuserar på de äldre. Hon är en viktig kraft, men det räcker inte med en enstaka eldsjäl. Partierna måste driva frågorna.

Jan Lindholm har varit intresserad av tillgänglighetsfrågor sedan 60-talet. Han ser att många äldre och andra funktionshindrade ställs utanför samhällsservice när exempelvis köpcentra placeras utanför stadskärnorna. 

– För många äldre människor betyder det mycket att kunna besöka den lokala livsmedelsbutiken, ibland flera gånger varje dag, säger han.
Han prioriterar frågor som rör klimatförändringarna. Tillgänglighetsfrågor och samhällsplanering är en del i detta.

Eldsjälar ingår i kollektiv

Någon tvärpolitisk grupp för äldrefrågor finns inte i riksdagen. Vart vänder de sig med sina idéer och förslag? Jesper Strömbäck, professor journalistik vid Mittuniversitetet, tror att eldsjälar bedriver ett internt opinionsarbete i det egna partiet, andra använder sig av fora som sociala medier.
– Jag tror absolut att eldsjälar har inflytande, men partier fattar kollektiva beslut och man arbetar i kollektiva processer. Därför är det omöjligt att peka ut vilken roll de spelar, säger Jesper Strömbäck.

Intresseorganisationer avgörande

Barbro Westerholm, som politiker och forskare framhåller som eldsjäl, betonar att hon aldrig hade lyckats driva frågan om parboendegaranti framgångsrikt utan stöd från pensionärsorganisationerna. Själv har hon varit ordförande för SPF.
– Om jag ska komma i mål är trycket från omgivningen avgörande. Frågan om parboendegaranti gick snabbt, men allt annat går långsamt, säger hon.
Jesper Strömbäck pekar på att trycket från omgivningen och den offentliga debatten ofta är en förutsättning för att kunna påverka politiska beslutsfattare. Här spelar intresseorganisationer en avgörande roll.
– Politik handlar alltid om konkurrens samtidigt som det finns ett begränsat antal frågor på dagordningen. Här råder ett samspel inom partierna och mellan partierna, säger han.
Både Barbro Westerholm och Jesper Strömbäck pekar på att eldsjälarna ofta inte syns, de driver sitt arbete i det tysta. En riksdagsledamot som skriver många motioner i ett och samma ämne är inte nödvändigtvis en eldsjäl.

Margareta B Kjellin (M) sitter i socialutskottet. Hon har utbildat vårdpersonal i många år. Enligt henne är det människor med ett särskilt engagemang som driver äldrefrågor. Även hon pekar på att pensionärsorganisationerna är viktiga i sin pådrivande roll, men även för att de sprider kunskap.

Vill inte tala om eldsjälar

Eva Olofsson (V), är även hon ledamot i socialutskottet och driver äldrefrågor. Innan hon valdes in i riksdagen arbetade hon som personalsekreterare. Hon vill inte tala om eldsjälar även om Barbro Westerholm definitivt tycker att hon är en av dem. De frågor hon driver är Vänsterpartiets politik, säger hon.
Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, pekar på att äldrepolitiken skiljer sig från andra politikområden. Det är vanligt att politiker träder fram när de drabbats av något, till exempel rasism. Men äldrepolitiken har haft andra aktörer. De som är gamla och hjälpbehövande driver inte äldrepolitik.
– Varför ser svenska handikappinsatser ut som de gör? Bengt Lindqvist (före detta socialdemokratisk socialminister och synskadad. reds anm) var berörd och var samtidigt en del av en rörelse, säger Håkan Jönsson.
Slutsatsen tycks vara att äldrefrågorna är beroende av eldsjälar som får stöd utifrån – och opinionsläget. Partierna måste därför satsa på att få in folk som har en djupare förståelse för frågeställningar och kan se bortom ideologiska skiljelinjer.

 

Text: Peter Söderlund
Illustration: Iva Troj Zlatev

Kommentera