Hemtjänsten får torka upp
Foto: Colourbox
Ekonomi & Pension | Vård & omsorg | Alkohol:

Hemtjänsten får torka upp

Äldre män och kvinnor dricker alltmer. Förlorad identitet från arbetslivet och tilltagande ensamhet och isolering driver på den skadliga självmedicineringen. Vårdkostnaderna ökar, men samhället blundar.

Publicerad 2011-09-08

Hemtjänsten kan inte smita ifrån verkligheten. I sitt dagliga möte med de utsatta är det omöjligt att undgå att se vad som är på väg att hända.

På tåget  till ett möte med hemtjänsten i en kommun i norra Stockholm begrundar jag tre påståenden från forskarnas värld. Äldre i åldern 65-80 år dricker oftare eller lika ofta som den övriga befolkningen. I Stockholms län har 34 procent av männen och 23 procent av kvinnorna en riskkonsumtion. Bland äldre änkor dricker 30 procent för att lindra sin sorg.

Feldiagnosticeras

Socionomen och forskaren Anita Liljeström, som snart kommer med en avhandling, ger tre ytterligare insikter:
Äldre över 65 har inte tillgång till vård och behandling i samma utsträckning som andra åldersgrupper, eftersom omsorg ofta anses tillräckligt. Det förekommer under- eller feldiagnoser av äldres missbruk – brist på utbildning medför att symptom på missbruk tolkas som åldersförändringar.
Ett minne som sviker, skakningar, balansproblem. Depression, inkontinens, problem med sömnen. Verkningar av ålder eller av för mycket alkohol? Avgör det den som kan. För det krävs engagerad profession.

Anette möter upp i köket i ett enkelt hus där hemtjänsten har sin bas. Hela sitt 30-åriga yrkesliv har hon jobbat i vården och hemtjänsten. Hon har lovat att berätta.

Anette säger att de 30 åren är en resa i åtstramning och nedskärning av den tid man har tillsammans med de äldre. Hon älskar sitt jobb men lider av minutregleringen.
– På 70-talet kunde jag koka äppelmos med kunderna. Nu är det svårt att ens hinna med en fika. Att ha 20 minuter hos en kund är tufft. Om personen sedan visar sig ha druckit alkohol blir det väldigt pressat.
– De kan vilja berätta något, men vi har sällan tid att lyssna. Ett hastigt och kontaktlöst möte kan leda till att vinboxen sedan kommer fram tidigare, berättar Anette. Det är jobbigt att tänka på.

Anette vill vara anonym, för att inte utelämna sina pensionärer. Hon har ungefär 15 äldre att besöka en vanlig dag. Någon eller ett par har problem med alkoholen.
– Vi orkar inte alltid bära berusade äldre i säng. Då begär vi att få in liftar. Ibland tvingas man låta dem ligga kvar på golvet. Man ger bara en kudde och en filt, för då ramlar de i alla fall inte ur sin säng.
Det är ofta uppenbart att fall beror på för mycket alkohol.
– Vi i hemtjänsten kommer ofta in i bilden när den äldre kommer hem från sjukhuset efter att ha brutit ett ben eller en handled. Ganska snart förstår vi om den troliga orsaken var för mycket alkohol.

Ensamheten ökar risken

Åldrandets sårbarhet ökar riskerna för beroende och missbruk, menar Anette. Till exempel när ensamheten slår till.
– En dag faller livskamraten ifrån och den som blir kvar blir deprimerad. Då kan det plötsligt bära i väg. Det har vi sett många gånger.

– I mitt jobb märker man hur fruktansvärt ensamma många människor är, fortsätter Anette. Missförstå mig rätt, men ibland kan man känna att det inte alls är konstigt att människor börjar dricka, när de sitter ensamma, nästan isolerade, i sin lilla etta och inte kan komma ut därför att man bor otillgängligt och har blivit orörlig.

Vad gör ni då?
– Vi går aldrig in och dömer eller moraliserar. Det är inte vårt uppdrag. Vi ska ju tvärtom vara lyhörda för den äldres självbestämmande och vilja att vara den individ han eller hon är.
Men när man har lärt känna sin kund försöker man lirka, berättar Anette. Med respekt och förtroende i botten säger man till slut det enkla att du kanske inte ska dricka så mycket.
– Men det här är lika svårt som när man har en kollega på jobbet som man ser dricker för mycket. Det är känsligt i alla relationer och åldrar och skeden i livet.

Vad gör ni när beroendet eller missbruket har gått för långt?

– Är det riktigt svårt kan jag försöka lyfta det som ett arbetsmiljöproblem. Att lägga en person som är slutkörd av för mycket alkohol och sitter och sover i rullstolen är som att bära en säck potatis. Om de dessutom är bensköra kan jag kräva att få en lift, så att vi inte skadar patienten eller oss själva.
Det här kan kräva en argumentation med arbetsgivaren som undrar varför kunden kan stå själv på morgonen men inte på kvällen.

Finns ingen resurs

Alkoholismen i samhället som en vit, blind fläck. Det blir ofta en konfrontation också med kunden som inte vill inse varför en lift ska vara nödvändig.
– Det känns inte som att det finns någon riktig resurs för den här gruppen. Det är svårt att inte veta vem man ska vända sig till, säger Anette och berättar om en kvinna som helt enkelt plockade sina antabus-tabletter ur dosetten när suget blev för starkt.

Ingen effektiv kontroll, ingen engagerad uppföljning. Frustrerande för hemtjänstens personal att se, men vad ska de göra?
– Vi kan försöka prata tillrätta, men som sagt så får vi heller inte gå in och ta över mot individens egen vilja och egna beslut.

Återstår då självmedicinering mot ångest och ensamhet, något som blir allt dyrare för samhället. Vårdtillfällena ökar drastiskt.
Psykiatrikern Magda Waern har också funnit ett starkt samband mellan alkoholmissbruk och självmord bland äldre människor. När tomheten och ensamheten blivit för stor och alkoholens effektivitet som ångestdämpare har övergått i sitt nästa typiska stadium av ännu större svärta och ångest, så återstår alltför ofta bara den sista, brutala utvägen.

Absurda situationer

Anette har många tragikomiska situationer att berätta om.
– Jag skulle hälla ut ett vattenglas som stod på diskbänken, men herregud vilket liv det blev! Vet du hur dyrt det där vattnet var…? utropade kunden förtvivlad och jag insåg att det var vodka.
Anette försöker regelbundet mota Olle i grind.
– Man får prata om att alkohol förstärker känslan av ensamhet och att de därför bör avstå om de känner sig ledsna. Dricker du ett glas vin när ensamheten känns för svår så kommer du egentligen bara att känna dig ännu ledsnare. Såna samtal har jag ofta.
Vissa situationer blir helt absurda, berättar Anette. Som när dementa får problem med alkoholen.
– Det kan vara att den äldre kvinnan har haft som vana att dricka ett glas vin till middagen, men när hon med tiden utvecklar en mild demens kan hon kräva att få vin till frukosten. Hon kan ha varit uppe hela natten och tror att det är kväll…

Hemtjänsten är övergiven, anser Anette. De får torka upp, bildligt och bokstavligt. Det saknas tydliga rutiner för hur samhället ska agera.
– När man märker att en äldre kvinna är på väg att förlora fotfästet så finns det inte ett system som går igång för att hejda eller hjälpa. Socialen går inte in med särskilda stödsamtal, vi får inte ökad tid för att ge mer av socialt innehåll som motvikt, och rejäla satsningar på dagvård uteblir.
Sjukvården är svag och ointresserad, upplever Anette.

Läkarna ställer inte rätt frågor
Missbruksvården känns avlägsen för den som är gammal.
– När vi får iväg någon på läkarbesök är det sällan som de berättar för läkaren att de har problem med alkoholen utan de diskuterar i stället mer neutrala symtom som sömnproblem. Jag tror inte att läkarna söker ordentligt och ställer de rätta frågorna.
För att man inte vill, eller inte kan?
– Känslan jag har är att man inte tycker att det spelar någon roll, att de inte riktigt bryr sig. ”Du är ändå så gammal, du är förbrukad”.

Det handlar oftast inte om gravt missbruk, utan om riskbruk och beroende. Det kan sägas igen – många fallskador beror på alkoholens inverkan, tror Anette. Mycket forskning visar att felaktig läkemedelshantering ligger bakom många fall. Men ingen enda undersökning kan berätta om sambandet mellan äldre människors fallskador och alkohol.
– De förändrade vanorna man ser i svenskarnas drickande kommer att göra hemtjänstens jobb mycket tyngre framöver. Den stora förändringen kommer när våra fyrtiotalister behöver hemtjänst, säger Anette.

Nackdel med att bo kvar hemma

Äldres tilltagande alkoholproblem blottar ännu en svaghet med samhällets hållning att äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt.
– Jag tror att fler platser i äldreboenden och trygghetsboenden kan bryta ensamhet som  gör att folk dricker. Man kan träffas och äta tillsammans. Det blir en social kontroll också. Idag tar vi bort så mycket av det här för våra gamla.

Varför mer?



Paul Elvingsson, 64, Kalmar, konstruktör

Svaret är enkelt – pensionärer har råd. Eftersom vi har det så mycket bättre ställt ekonomiskt än generationerna före oss så finns det också andra möjligheter att köpa alkohol. Sen tillkommer förstås faktorer som ensamhet och isolering som kan göra att det går överstyr.



Karin Bohlin, 68,
Gävle, specialpedagog i särskolan

Vi har fått in nya dryckesvanor från Europa. Vi reser mer och tar intryck. Överlag dricks det mer i alla generationer, så det är inte konstigt att när vi äldre blir fler så blir också problemen med alkohol bland äldre större. Jag märker i min egen krets att vin har blivit betydligt vanligare. Många tar också snabbt till sig rön om att rött vin är nyttigt. Några tror att det hjälper mot sömnbesvär.

Siegbert Lorenz, 73, Stockholm, socionom
Många har det helt enkelt alldeles för tråkigt och ensamt. Jag tyckte själv att omställningen till en tillvaro som pensionär var ganska tuff och besvärlig. Samhället bryr sig för lite, och det beror på att man ofta betraktar äldre som förbrukade.

Fler förgiftas

Dagens 60-åringar har vuxit upp i en betydligt mer alkoholliberal miljö än tidigare generationer. De har också bättre ekonomi. Många av dem förväntas därför behålla sina alkoholvanor högre upp i åldrarna, konstaterar forskarna.

När ensamhet slår till och läkemedlen blir fler ökar riskerna dramatiskt för beroende och försämrad hälsa, och ett kortare liv.
Redan i dag visar statistik att antalet som fått sjukhusvård för alkoholförgiftning har ökat bland äldre. Socialstyrelsen konstaterar att fler avlider i alkoholrelaterade diagnoser.
Debatten lyser med sin frånvaro  trots att trenden talar sitt tydliga språk: hälso- och sjukvårdskostnaderna kommer att stiga.

Fler tar risker

Av Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät framgår att från 2004 till 2010 har kvinnor och män mellan 65 och 84 år med riskabla alkoholvanor ökat. Kvinnorna från 1 till 2 procent, männen från 4 till 6 procent.

Från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) kom nyligen rapporten ”Tal om alkohol 2010”. Den visar också att 65-80-åringars alkoholkonsumtion ökar.
Bland män från 3,99 liter ren alkohol 2004 till 4,19 liter 2010, och andelen riskkonsumenter från 10 till 11 procent. Bland kvinnorna ökade konsumtionen från 1,48 till 1,70 liter och andelen riskkonsumenter från 4 till 5 procent.

Dölj faktaruta

Läs också

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas