Vi blir bara äldre och äldre och inte minst ökar antalet 90-plussare stadigt. Det här är inga nyheter för de styrande i stat, regioner och kommuner. Men hur vill de politiska partierna utveckla äldreomsorgen egentligen? Missa inte senaste krönikan av Seniorens chefredaktör Kristina Adolfsson.
Min pappa är 92, snart 93, och säger ibland lite häpet förundrad att han aldrig trodde att han skulle bli så gammal.
Fast så speciellt gammal är han faktiskt inte. Inte så att det är exceptionellt och definitivt inte om man ser till landet i stort. Det blir bara fler och flera 90-plussare i Sverige. Just nu lite över 100 000. En siffra som dessutom förväntas öka med 37 procent över de nästa tio åren.
Vi får helt enkelt förbereda oss själva och hela samhället på att vi blir äldre och äldre. Med allt vad det innebär.
Mycket välvilja och ord som låter viktiga men inte så värst många skarpa förslag
De ovan nämnda siffrorna är inte på något sätt okända för styrande i stat, region och kommun och det är i allra högsta grad rimligt att det finns en tydlig plan för vad de olika politiska partierna vill med äldreomsorgen. Hur mycket resurser de vill lägga på den, vilka brister de ser och hur de vill åtgärda dem och med vilka medel. Vi har frågat samtliga riksdagspartier om hur de ser på situationen nu och i framtiden. Det är mycket välvilja och ord som låter viktiga men inte så värst många skarpa förslag. Du kan läsa frågorna och svaren här
Den som vill få en inblick i hur äldreomsorgen fungerar och som kanske inte stött på den genom anhöriga råder jag att läsa Ylva Floremans nyutkomna bok Jag är inte död, jag är bara gammal. En lättläst, välskriven och tragikomisk berättelse om att plötsligt hamna i en värld av obegripliga bestämmelser, minutjakt, byråkratiska, stress, farliga missar av personal som är för dåligt utbildad och att vara sin anhöriges tolk i rätten att få vara sin egen unika person i detta. En grannlaga uppgift just nu. Det måste bli bättre.
Här kan du även läsa reportaget från senaste numret av Senioren om att 90-plussarnas tid är här
Nytt papper – igen! Strejken på Europas största pappersbruk är nu inne på sin tolfte vecka. Därför läser du även detta nummer av Senioren på ett annat papper än vårt vanliga papper.
Ukraina: Det är fasansfullt att se och läsa om kriget. Vi gör alla det lilla vi kan genom olika insamlingar. Senioren medverkar även i en digital tidning, riktad mot Ryssland om pressfrihet och livet i väst. Den heter SwedishVoice.se Maktlösheten och ilskan finns dock där hela tiden.
Tack: Men så finns naturen. Som har sin egen obevekliga rytm och skönhet. I söndags satt jag och tittade på flera olika par fjärilar som ystert snurrade runt varandra och bin som lustfyllt landade på mina små krokusar. Det var precis vad jag behövde.
