Yngsta regeringen någonsin

Sveriges nya regering är sannolikt den yngsta genom tiderna. Genomsnittsåldern på de 24 ministrarna är 45 år.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) är med sina 60 år den äldsta medlemmen i Ulf Kristerssons regering.

I 26-åriga klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) har Sverige samtidigt fått sitt yngsta statsråd någonsin.

Seniorens genomgång visar att sju ministrar är 50-plussare och tio är 40-plussare. Fem stycken är i 30-årsåldern. Med Waltersson Grönvall och Romina Pourmokhtari blir snittåldern för hela regeringen 45,2 år.

Fler äldre väljare

När Stefan Löfven formade sin regering efter 2018 års val landade snittåldern på 51 år.

För att hitta en ”äldre” regering än så var man tvungen att gå tillbaka till Ingvar Carlssons regering 1994 som uppnådde 51,6 år.

Exempelvis sänkte regeringen Reinfeldt 2010 medelåldern jämfört med 2006 med ett år till 47,5 år. Göran Perssons regering 2002 hade en genomsnittsålder på 48,6 år.

Över tid kan man konstatera att medellivslängden i Sverige ökar, vi blir fler äldre och 65-plussarnas andel av alla röstberättigade drar mot en tredjedel. Men uppdraget att leda landet ges till allt yngre personer.

Och en så ung regering som Ulf Kristerssons har Sverige aldrig haft, i alla fall inte i modern tid.

Ung riksdag

När Romina Pourmokhtari utsågs till minister fick hon samtidigt lämna sin riksdagsplats. Den tas nu över av veteranen 76-årige Carl B Hamilton som född 1 januari 1946 blir riksdagens allra årsrikaste ledamot.

Genomsnittsåldern på riksdagsledamöterna är idag 46,8 år. Det är något litet årsrikare än efter 2018 års val då riksdagsledamöternas snittålder stannade på 45,2.

2018 års val innebar ett rekord eller bottennotering i årsfattig riksdagsbänk, beroende på betraktelsesätt. 2014 var snittåldern 45,5 år och 2010 var den 47,0 år. Båda valen innebar nya rekord i årsfattig riksdagsbänk.

Bättre spridning

Barbro Westerholm, 89, var riksdagens äldsta ledamot fram till valet i september, då hon lämnade för att bland annat vara SPF Seniorernas sakkunniga i seniorfrågor.

Hon anser att det borde vara en bättre spridning av åldrarna både i riksdag och regering.

Kan man anta att ålderism ligger bakom att ingen över 60 har ansetts kunna ta plats i regeringen?

– Ja, det är min hypotes, men för att få vetenskapligt stöd måste det beforskas varför svenska regeringar generellt har så låg medelålder och få seniorer.

Riskerar en regering att gå miste om betydelsefull erfarenhet när den äldsta medlemmen är 60 år?

– Ja, det anser jag. Det verkar som om beslutsfattare blir intresserade av frågan om ålderism först när de själva börjar möta den. Yngre borde väckas och medvetandegöras om det här. Det är ju deras framtid det gäller.

Hur kan seniororganisationer som SPF Seniorerna agera för att kompensera för regeringens brist på årsrikedom och livserfarenhet?

– Tala, tala och åter tala om bristerna och göra det i konstruktiva, ibland kanske också i humoristiska termer. Det är viktigt att inte uppfattas som gnälliga. Vi kan försöka dra lärdom av hur ojämställdheten mellan kvinnor och män i riksdagen kunde bemästras.

Kommentera