EU-valet står för dörren. Nu finns en chans att få upp äldrefrågor på den politiska scenen, menar Christina Rogestam.
Hon är numera en av de högsta företrädarna för Europas seniorer. Efter tre år som ordförande för SPF Seniorerna (2014 – 2017) har Christina Rogestam fortsatt att oförtrutet kämpa för äldres rättigheter. Hon gör det genom en topposition inom AGE Platform Europe, en samlande organisation för ett hundratal organisationer i alla EU-länder. Cirka hälften av medlemsorganisationerna företräder äldre direkt, som SPF Seniorerna i Sverige, medan övriga arbetar för äldres intressen på olika sätt, bland dem Röda Korset.
Inne på fjärde året som vice ordförande för AGE har hon en unik erfarenhet och överblick av äldrefrågor på både svensk och europeisk nivå.
Vilken är den viktigaste insatsen som EU-parlamentet gjort för Sveriges och Europas äldre medborgare under den gångna mandatperioden?
– Frågor som mer direkt berör äldre är EUs omsorgsstrategi och den europeiska hälsounionen. Inom hälsounionen ryms EUs vaccinstrategi som ledde till att 70 procent av EUs befolkning vaccinerades mot covid-19 och införandet av digitala covidintyg så att man skulle kunna fortsätta resa mellan länderna. Inom hälsounionen finns också EUs plan mot cancer, en översyn av läkemedelslagstiftningen och den första strategin för psykisk hälsa.
Inför det senaste valet 2019 diskuterades ett direktiv mot diskriminering av äldre som hade blockerats. Hur har det gått sedan?
– Tack vare EU har vi ett förbud mot diskriminering med hänsyn till ålder på arbetsmarknaden. EU-kommissionen har föreslagit att förbudet utvidgas till att också gälla socialtjänst, utbildning och tillgång till varor och tjänster. Men förslaget har tyvärr hamnat i långbänk, medlemsstaternas regeringar diskuterar det fortfarande.
En annan fråga gällde det så kallade tillgänglighetsdirektivet – att personer med funktionsnedsättningar ska få bättre tillgänglighet till exempelvis banktjänster och självbetjäningsautomater. Hur har det gått?
– Parlamentet och rådet var överens om direktivet 2019 och riksdagen i Sverige har beslutat att en ny lag ska träda i kraft i Sverige den 28 juni 2025. Då kommer tillgängligheten att bli bättre på flera områden. Lagen omfattar den tekniska apparatur som används då vi som konsumenter läser, lyssnar, tittar, handlar och reser.
Vilka frågor kommer du att hålla ett extra öga på i årets svenska EU-valsdebatt?
– Det blir en lång lista! Från AGEs sida driver vi krav på garantier för lika tillgång till nödvändiga varor och tjänster som hälso- och sjukvård, livsmedel, bostäder, kollektivtrafik och banktjänster och att det finns alternativ till digitala tjänster. Skärpt lagstiftning mot åldersdiskriminering och att EU agerar för en FN-konvention om äldres rättigheter är angelägna frågor. Samt att undanröja hinder för att de som vill arbeta vidare ska kunna göra det.
Kommer du själv som representant för AGE försöka väcka debatt eller föra fram krav i valrörelsen gentemot de svenska kandidaterna?
– Ja, jag kommer att tala för det manifest som SPF Seniorerna varit med om att ta fram. Det handlar inte minst om behovet av att komma vidare med vassare bestämmelser mot åldersdiskriminering.
Vad kan SPF Seniorerna och övriga svenska seniororganisationer behöva lyfta i valrörelsen?
– Eftersom Sverige är ett av de länder där vi äldre har störst risk att drabbas av ålderism vill jag att vi kräver att regeringen är aktiv för en FN-konvention för äldre personers rättigheter och för att vi får ett vasst EU-direktiv mot åldersdiskriminering.
Hur ska man gå till väga för att synas och höras?
– Samma metoder som gett oss framgång i andra frågor: tala, tala, tala. Skriva, skriva, skriva. Uppmärksamma våra frågor envist och oförtröttligt.
Vilken äldrepolitisk fråga ser du som den allra viktigaste under den kommande mandatperioden för EU-parlamentet att hantera?
– Det behövs rättsliga verktyg för att hindra åldersdiskriminering. Upplysningskampanjer om värdet och nyttan av äldres kompetens och erfarenhet skulle jag också gärna se.
Kommer du som vice ordförande i AGE att driva någon särskild äldrepolitisk fråga extra hårt under kommande mandatperioden?
– Utöver frågan om diskriminering och ålderism vill jag att EU trycker på för en stark hälsounion. Oavsett ålder måste vi kunna lita på att få en god hälso- och sjukvård och omsorg var vi än befinner oss i Europa.
Till sist, vilket är ditt bästa argument för att äldre ska bry sig om att rösta i EU-valet?
– Val är ett sätt att göra sin röst hörd. Om inte jag röstar kommer andras val att besluta för mig. Rösträtten är inte självklar, runt om på jordklotet riskerar människor livet för att få rösträtt. Det vore ett hån mot dem att avstå från att delta i demokratin här.
Vad förväntar du dig när valdebatten drar i gång på allvar?
– Att partier och kandidater lyssnar till oss äldre och tar oss på allvar. Vi kommer att vara 28 procent av väljarkåren. Då vill vi veta hur vår verklighet ska bli bättre.
Det här är AGE
AGE Platform Europe bildades 2001 efter att man på 1990-talet fört diskussioner mellan seniororganisationer runt om i Europa om behovet av att gemensamt arbeta för seniorers rättigheter inom EU.
Drygt 100 organisationer från EUs länder bildar paraplyorganisationen AGE. Sverige representeras av SPF Seniorerna.
SPF Seniorerna alltid varit en aktiv medlem i AGE, först genom Barbro Westerholm och senare Karl Erik Olsson, två av SPF Seniorernas tidigare förbundsordföranden. Christina Rogestam fortsätter i den traditionen.