Medicinsk forskning kan inte bara vara på molekylärnivå. Det finns kunskapsluckor om äldres hälsa där forskningen skulle kunna göra stor nytta, skriver två tunga namn på Dagens Samhälle.
”Är det inte dags att helhjärtat satsa på förbättra vår kunskap om hur man bäst förebygger och behandlar inkontinens – och andra vardagsproblem som yrsel, nedstämdhet och undernäring – hos äldre?” skriver Kjell Asplund, professor emeritus i medicin och ordförande Statens Medicinsk-Etiska Råd samt Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik och sakkunnig i samma råd på Dagens Samhälle.
Varje år drabbas 2 000 kvinnor över 75 i Sverige av bröstcancer. Ändå erbjuds kvinnor över 75 inte mammografi, eftersom metoden inte är testad och utvärderad på personer över 75. Ren åldersdiskriminering, menar debattörerna.
Läkemedel utprövas inte på äldre, utan i regel på unga, friska män. Behandlingar testas oftast på patienter som bara har ett enda medicinskt problem. Men äldre kroppar fungerar annorlunda än yngre, och de äldsta patienterna har ofta många medicinska problem samtidigt. För att veta om en behandling fungerar för äldre, måste den också testas på äldre, menar man.
”Socialstyrelsen utfärdar nationella riktlinjer och rekommendationer som ofta innefattar stora grupper av äldre patienter. Den bild som träder fram ur dessa dokument är att nyttan och riskerna med behandling av de äldsta och sköraste till stor del är höljda i mörker. Det samlade vetenskapliga underlaget är lika skört som patienterna själva.”
Läs hela artikel här:
Så lite vet vi om vården av de äldsta
