Phishing, vishing och romansbedrägerier är bara några av alla de metoder som bedragarna använder sig av.
Nu varnar polisen och bankerna för spoofing som betyder att någon använder en förfalskad eller lånad identitet.
Det är en form av telefonbedrägeri som utvecklats de senaste åren. Någon utnyttjar alltså en annan persons eller företags telefonnummer, exempelvis det lokala bankkontorets nummer.
Bedragarna kan sedan ringa upp sitt offer via det numret, för att få dem att logga in på sin internetbank eller signera något med bankID.
Från anhörig
Bedragarna kan också lura folk på pengar genom att skicka sms från en anhörigs nummer och be om pengar. Ofta ser meddelandena ut att komma från barn eller barnbarn, skriver GP.
– Spoofing har definitivt ökat på senare tid. Det är oerhört enkelt och i grunden inte olagligt, såvida bedragaren inte utger sig för att vara någon annan. Då kan det bli olovlig identitetsanvändning, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie på polisens nationella IT-brottscentrum, till tidningen.
Viktigt anmäla
Om man misstänker att bedragare utnyttjar ens telefonnummer är det läge att polisanmäla, säger Jan Olsson.
– Det kan vara bra att polisanmäla det i förebyggande syfte, ifall en massa personer senare skulle höra av sig och säga att du har ringt upp och lurat dem på massa pengar. Då kan du ju undvika att bli misstänkt initialt, även om det förmodligen skulle redas ut ändå.
Det går inte att se om ett nummer är spoofat. Men ett effektivt sätt att skydda sig är egentligen enkelt:
– Lägg på om de frågar efter viktiga uppgifter eller ber dig att logga in någonstans. Ring och kontrollera ifall du har fått ett sms från sonen som ber dig swisha 15 000 kronor till kompisens nummer för att hans mobil är sönder. Förmodligen är det inte han som har skrivit till dig, säger Jan Olsson till GP.
Se upp för det här
Vishing-bedrägeri – vishing är när en bedragare kontaktar dig på telefon och utger sig vara någon annan, till exempel banken eller polisen.
Phishing – bedragaren tar reda på bankrelaterad information via olika metoder till exempel genom ett mejl med länk där du ombeds fylla i person- eller kortuppgifter. Det kan handla om allt ifrån den ofta ganska uppenbara bluffen där du får ett e-postmeddelande som påstår att du vunnit en massa pengar till mer eller mindre trovärdiga varianter där meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt kontonummer/kortnummer eller från Skatteverket som meddelar att du ska få pengar tillbaka. De flesta varianterna innehåller ofta en länk där du kan ”bekräfta” ditt konto- eller kortnummer.
Romansbedrägeri – kärleks- eller romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller dejtingsida. Inte sällan är bedragaren ”en militär på uppdrag utomlands”. Bedragaren kontaktar en person och man börjar chatta, byta e-post och prata i telefon / Skype. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel sjukhuskostnader och resor.
Källa: Bankföreningen
