Ett år efter att Äldrestandarden togs fram för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen har inte en enda vårdgivare ansökt om certifiering.
Arbetet med Äldrestandarden startade hösten 2012 på uppdrag av Socialdepartementet och dåvarande äldreminister Maria Larsson (KD). Det svenska standardiseringsinstitutet SIS samarbetade med ett flertal aktörer, bland annat SPF Seniorerna, för att ta fram en kvalitetsstandard som bland annat anger att äldre ska få möjlighet att komma utomhus eller vara med och bestämma om maten de äter, men också rent driftsmässiga frågor meddelarskydd för personalen och personaltäthet.
– Vi tycker till exempel att det är bekymmersamt att personaltätheten kan vara låg på ett ställe men hög på ett annat trots samma vårdbehov hos de boende, vilket förstås påverkar kvaliteten, sade SIS VD Thomas Idermark i samband med att standarden blev klar våren 2015.
Men det som skulle bidra till en jämlik omsorg av hög kvalitet har hittills inte fått något genomslag. Ett år efter att standarden blev klar är det fortfarande ingen vårdgivare som har ansökt om certifiering, rapporterar Upphandling24.
Skyggar för meddelarfrihet
Både Sveriges kommuner och landsting, SKL – som var delaktiga i arbetet med att ta fram standarden, men hoppade av – och Vårdföretagarna – en branschorganisation för privata vårdföretag, har kritiserat standarden och meddelat att de inte vill följa den.
Standardens krav på kollektivavtal och möjlighet för närstående att övernatta på äldreboenden hörde till sådant som SKL inte kunde tänka sig att ha med.
Vårdföretagarna vände sig mot krav på kollektivavtal och meddelarskydd.
”Kan göra stor nytta”
Peter Strömbäck, generaldirektör för Swedac, en myndighet som arbetar med att kvalitetssäkra samhällstjänster, vill att fler ska se nyttan med Äldrestandarden som till exempel kan användas av kommuner vid upphandling av äldreomsorg, eller för att utveckla befintliga verksamheter.
– Mycket inom svensk vård och omsorg är bra, men det finns brister och behov av förbättrad kvalitetssäkring. Våra verktyg skulle kunna göra stor nytta även där, säger han till Upphandling24.
– En certifiering mot den här standarden blir win-win för alla inblandade. Resurserna i vården utnyttjas bättre, jämlikheten och livskvaliteten inom äldrevården ökar samtidigt som vårdgivaren får en kvalitetsstämpel.
