Det råder djup oenighet om regeringens föreslagna garantitillägg. Men alla partier säger sig vilja förstärka pensionärers ekonomi.
Finansminister Mikael Damberg (S) presenterade på torsdagen (19/4) den ekonomiska vårpropositionen för 2022 vid en pressträff i Rosenbad. Störst oenighet i 35-miljarderspaketet gäller alltså det nya garantitillägget för fyra miljarder.
Tillägget har varit känt länge – en ny skattefri förmån till pensionärer med låga inkomster. Reformen utlovas ge en halv miljon pensionärer 1 000 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt får en miljon pensionärer förstärkt ekonomi med i genomsnitt mer än 750 kronor per månad.
– Jag noterar att en del partier är oerhört vaga i sina besked om huruvida vi ska förbättra för de sämst ställda pensionärerna, sa Mikael Damberg på pressträffen.
– Skulle de rösta ned detta kommer i alla fall jag att tala väldigt mycket om det i den kommande valrörelsen.
Första utbetalning sker ett par veckor före valdagen den 11 september.
Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt är en av kritikerna mot förslaget.
– I vissa inkomstintervaller får du lägre pension ju mer du jobbar. Jag vet inte varför förslaget är konstruerat på det sättet, förmodligen för att man hade väldigt bråttom att köpa parlamentariskt stöd av Vänsterpartiet i en statsministeromröstning. Jag hoppas verkligen att det går att komma överens inom oppositionen för att presentera ett bättre förslag, men där är vi inte än, säger Oscar Sjöstedt i en kommentar i Expressen.
För att regeringens vårändringsbudget ska fällas måste M, KD och SD enas om ett gemensamt förslag som sedan får stöd av L samtidigt som C måste lägga ned sina röster.
Fler sjuksköterskor
Vårbudgeten innehåller också andra delar. Bland annat en halv miljard i för att förbättra arbetsmiljön och anställa fler sjuksköterskor i vården under 2022.
Enligt regeringen är syftet att öka antalet vårdplatser, inklusive intensivvårdsplatser.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale menar i ett pressmeddelande att tillskottet är alldeles för kortsiktigt.
”Satsningen för att anställa mer vårdpersonal och förbättra arbetsmiljön är fin på pappret men det finns inga sjukhus som vågar göra nyanställningar för pengar som bara finns i några månader. Vården behöver långsiktiga satsningar, inte pressmeddelandepengar”.
Fjärde dosen
Regeringen satsar också 1, 2 miljarder kronor till regionerna för att täcka kostnader för den fjärde vaccindosen i fall att det skulle bli aktuellt för hela befolkningen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges pengar för att civilsamhället ska kunna utbilda i hemberedskap.
”Vi vill se ett omtag nu”
– Det är bra att de mest utsatta pensionärerna får en förstärkning av sin ekonomi. Men metoden med tillägg via statsbudgeten är osäker och avslöjar brister i både pensionssystemet och på arbetsmarknaden.
Det säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson i en kommentar till regeringens vårbudget.
– Dessa brister ska inte kompenseras med tillfälliga ökningar. Pensionssystemet är alltför stort och viktigt för att vara beroende av slumpmässiga politiska majoriteter. Vi har fått nog av kortsiktiga tillskott, utanför pensionssystemet. Vi vill se pensioner som förstärks långsiktigt för både dagens och morgondagens pensionärer.
En skillnad i pension mellan de som arbetat och de som inte har arbetat är fullt rimlig, anser SPF Seniorerna. Men regeringens förslag minskar denna skillnad så mycket att den nästan försvinner, konstaterar Eva Eriksson.
– Då är det brådskande att inkomstpensionerna för de som arbetat förbättras. Pensionsgruppen bör nu skyndsamt ta fram ett förslag med höjda pensionsavgifter. Samtidigt bör ett sådant förslag också ha effekt för dagens pensionärer. Och vi kan inte vänta i åratal på höjningen, den måste ske snabbt.
Eva Eriksson välkomnar tillskottet till regionerna för att öka kapaciteten i sjukvården genom fler vårdplatser och fler sjuksköterskor.
– Seniorer i behov av äldreomsorg och äldresjukvård behöver möta fler utbildade anställda och med större kontinuitet och samverkan mellan kommun och region. Någon gång måste detta omtag inledas och vi vill se det nu.
Förstärkningar av den civila beredskapen är också välkomna.
– I de investeringar som föreslås i kommunerna och regionernas krisberedskap och civilt försvar, samt i skyddsrum, är det väsentligt att planeringen tar hänsyn till alla invånare, även de som har funktionsnedsättningar och saknar digital kompetens, avslutar Eva Eriksson.
Det avsätts även medel för att börja beta av landets vårdskuld efter pandemin.
Men någon särskild satsning på att få upp kvaliteten på äldreomsorgen eller åtgärder för att minska ojämlikheten över landet finns inte.
15 juni
Sammantaget presenterar regeringen åtgärder för 31,4 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Sammanlagt med regeringens tidigare sex ändringsbudgetar stannar notan på 35,4 miljarder.
Riksdagen väntas ta beslut om budgeten den 15 juni.
