Det tar allt längre tid för ambulans att komma fram efter ett akutlarm. Sedan 2010 har genomsnittstiden ökat med tre minuter.
Det innebär att snittiden för riket nu ligger på 17 minuter och 52 sekunder, enligt en genomgång som SVT Nyheter har gjort.
I 128 av Sveriges 290 kommuner är ökningen större än rikssnittet.
Längst tid tar det för ambulansen i Pajala kommun att komma fram, nästan 42 minuter, vilket är en ökning med närmare 13 minuter sedan 2010.
Efter Pajala kommer Bjurholm med drygt 34 minuter och Jokkmokk med nära 30 minuter. I 18 kommuner har responstiden blivit kortare.
Samtalet
En rad faktorer ligger bakom försämringen, enligt Socialstyrelsens bedömning.
– Det handlar både om hur larmsamtalet tas om hand och om själva ambulansutryckningen, men också vilken tillgång det finns till ambulansfordon, säger Bruno Ziegler, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, till SVT Nyheter.
Når inte mål
I Region Stockholm ligger medianväntetiden vid så kallade prio 1-larm, alltså de mest akuta larmen, på 13,3 minuter.
Regionens väntetidsmål ska understiga 12 minuter, vilket man alltså inte lever upp till.
– Det kan även vara en säkerhetssituation att man måste säkra upp ambulansbesättningens säkerhet innan insatsen kan genomföras, säger Bruno Ziegler.
Svidande kritik
I december riktade Riksrevisionen svidande kritik av hur nödnumret 112 fungerar.
– SOS Alarm säger att det är svårt att upprätthålla rätt grundbemanning, och hänvisar bland annat till semesterlagstiftningen. Men det är väl kända förutsättningar, nödnumret måste ändå fungera stabilt över hela året. Det handlar både om människors säkerhet och stora ekonomiska värden, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.
Så ska ambulansen prioritera
Vid utgående larm från en larmcentral ska följande prioriteringsgrader gälla:
Prio 1: Akuta eller livshotande symtom
Prio 2: Akuta men inte livshotande symtom
Prio 3: Övriga uppdrag eller överbevakningsbehov där rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd.
Källa: Socialstyrelsen
SOS Alarm når inte målen för hur lång tid det får ta innan ett telefonsamtal till 112 besvaras, slår Riksrevisionen fast.
– Svarstiderna varierar dessutom beroende på var samtalen kommer ifrån. Detta beror delvis på att den statliga styrningen är outvecklad, vilket leder till ineffektivitet.
Styr svagt
Riksrevisionen bedömer också att regeringens styrning, både som hälftenägare och uppdragsgivare, har varit för svag.
Det finns inte heller några skrivningar om konsekvenser när SOS Alarm inte når målen.
– Att det inte finns någon särskild författningsreglering av denna samhällsviktiga funktion är anmärkningsvärt, och gör ansvar, roller och skyldigheter mindre tydliga. Dessutom försämrar det tillsynens förutsättningar och förmåga att upptäcka brister, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Det bör regeringen göra nu
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten som främjar måluppfyllelse, stärker tillsynen och förtydligar ansvarsfördelningen mellan SOS Alarm och berörda aktörer.
I avvaktan på detta rekommenderas regeringen ytterligare två saker:
• se över MSB:s tillsynsuppdrag och komplettera det med tydligare och mer omfattande rapporteringskrav på SOS Alarm
• utnyttja befintliga möjligheter att kräva ändamålsenliga underlag från SOS Alarm.
