Oro för miljön och ilska över de låga pensionerna har fått ut dem på gator och torg. Arga seniorer kräver förändring.
Den som passerar Mynttorget intill riksdagshuset när Tantpatrullen är där kan inte missa dem. De syns direkt med sina röda hattar och röda väskor, och de låter högt med slagord och ramsor, som en bättre trimmad fotbollsklack.
Och så är de alla tanter, från 70 och uppåt.
– Att äldre kvinnor gör väsen av sig och högljutt kräver saker väcker perfekt uppmärksamhet, säger Marianne Eriksson, Tantpatrullens vice ordförande som för dagen räknar in ett tjugotal laddade demonstranter, eller aktivister som de gärna kallar sig.
Tantpatrullen
Bildades 2014 av fyra äldre kvinnor som fått nog av att så många efter ett helt arbetsliv ändå hamnar i stor ekonomisk utsatthet.
Idag har Tantpatrullen omkring 450 medlemmar.
Partipolitiskt obundna.
Demonstrerar varje torsdag mellan maj och oktober.
Viktigaste krav: Ett nytt pensionssystem.
Alltid på torsdagar
Solen lyser generöst över torget denna hösttorsdag, och tanterna gör sig redo. Rutinen är stor, alla vet vad de ska göra. Sedan premiären 2015 har de hunnit demonstrera långt över 100 gånger, och alltid på torsdagar.
Medan patrullen samlar sig berättar Marianne om en bekant, som just fått nej till att köpa en tvättmaskin på avbetalning.
Sånt som gör en galen
– Hon fick nobben! De gick in och kollade vad hon har i pension och då blev det nej. Det är sånt där som gör en galen, som driver oss hit.
Plötsligt ekar ett skri ut över Mynttorget, det skär genom trafikbruset och surret från alla turister och flanörer och lunchätare som passerar intill tanternas klunga.
”Höja pensionen!”
– Vaaaad ska vi göra? ropar Eili Hirdman, ledartant för dagen.
Klungan svarar distinkt:
”Höja pensionen!”
Det finns ingen tvekan. Det här gänget vet vad det vill. Förbipasserande slår av på takten och tittar, några stannar nyfiket upp.
En ny stöt från Eili Hirdman:
– Nääär?
Klungan:
– NU!!!
Eili eldar lite till, upprepar i höjd tonart:
– Jag sa – nääär?
– Nu!!
– Jag sa när-när-NÄÄÄR?
– Nu-nu-NUUU!
Taktfasta ramsor
Sedan är det i full gång. Taktfasta ramsor som ”Tanter behöver mera klöver!” och ”Gammal tant behöver större slant!” avlöser varandra
Marianne Eriksson berättar att Tantpatrullen också har en kör, och att en skiva ska spelas in. Självaste Benny Andersson upplåter sin studio i höst.
Fått stor uppmärksamhet
I nya boken ”Tantpatrullens tantologi” berättar de sin historia. Där kan man läsa att tanterna redan fått uppmärksamhet långt utanför rikets gränser.
– Vi har varit i japansk, fransk, tysk, dansk, finsk och engelsk TV, säger Marianne Eriksson inte utan stolthet.
Vill starta fler
Ambitionen är nu att starta 25-30 nya patruller ute i landet.
Det räcker med 4-5 engagerade kvinnor för att hålla ihop det hela, säger Tantpatrullens ordförande Birgitta Sevefjord.
– Det behöver inte vara fler tanter med röda hattar och handväskor, en banderoll och flygblad för att väcka uppmärksamhet på ICA-torget i Askersund eller någon annanstans. Det räcker. Bara ett litet gäng tanter, som syns och hörs.
Tre tanter
Eva Jalding:
– Det arbete vi gör nu gör vi inte för oss själva, det är ju kört för oss. Vi gör det här för våra barn och barnbarn. Vi vill ju inte att de också ska bli fattigpensionärer.
Marianne Eriksson:
– Jag ser aldrig att någon slänger våra flygblad på marken. Och då har vi delat ut omkring 20 000 sedan starten för fyra år sedan
Eili Hirdman:
– Vad som driver mig? Jag är bara så arg! Det är så fel att folk efter ett långt arbetsliv ska dras med så otroligt svaga pensioner.
Diskretare pantrar
Svårare att upptäcka än tanterna är pantrarna, eller Grand Panthers som de kallar sig.
De har valt en annan dag att påverka – sista onsdagen varje månad – och en helt annan taktik; de kallar sig inte aktivister, demonstrerar inte. De säger att de ”strömmar”.
Miljöbudskap
Senioren hittar dem framför riksdagshuset, långsamt strövande två och två, utspridda bland andra människor. De känns igen på sina plakat, ofta med bilder av något barnbarn och en miljöparoll.
– Vi tar kontakt med förbipasserande, berättar om vårt budskap och ger dem ett flygblad, förklarar Barbro Berg.
Vilket är ert budskap?
– Vi är oerhört oroliga för våra barn och barnbarn. Vad vi vill är att påverka politikerna att lyssna på forskarna och fatta verkningsfulla beslut i klimatfrågan. Koldioxidutsläppen behöver minskas kraftigt och Sverige bara måste bli fossilfritt till 2030.
Grand Panthers
Ett nätverk av ett hundratal seniorer. Ingen styrelse, ordförande eller medlemsavgift.
Växte fram för åtta år sedan på initiativ av pensionären Lars Almström.
Partipolitiskt obundna.
Strömmar sista onsdagen i månaden.
Viktigaste krav: Ett fossilfritt Sverige senast 2030.
Bilder på nätet
Henry Aspeqvist, snart 80, är pantrarnas fotograf. Han dokumenterar och lägger efter varje strömning ut bilder på grandpanthers.se.
– Jag är väldigt pessimistisk för framtiden. Kanske inte orolig för egen del, men för de som kommer efter. Ett av mina vuxna barnbarn vill inte skaffa egna barn av det här skälet.
– Ja, inflikar Barbro. Det är många unga människor som känner så här idag. Bristen på politisk handling är förlamande för många.
Många lyssnar
Ett stort antal möten och samtal uppstår under den halvannan timme långa strömningen. Förbipasserande flanörer och turister verkar lyssna noga på pantrarna, några diskuterar länge – och många ger uppmuntran.
– Det har blivit så annorlunda, säger Barbro Berg. För sju, åtta år sen mötte vi en hel del gnäll. Nu säger både riksdagspolitiker och vanliga människor att det vi gör är jättebra och superviktigt.
Gretaeffekt
– Gretaeffekten spelar förstås också in, säger Barbro Berg som berättar att pantrarna ofta stöttade och uppmuntrade Greta Thunberg när hon skolstrejkade utanför riksdagshuset.
Välkommen att bidra
Grand Panthers vill bli fler, så många som möjligt.
– Alla är välkomna, och det kostar ingenting. Det är bara att läsa på hemsidan grandpanthers.se var och när vi ska ses nästa gång.
Tre pantrar
Kerstin Lönngren:
– Vi får ofta till möten med politiker, bland andra har ministern Per Bolund och nyligen riksdagsmannen Thomas Hammarberg tagit sig tid att lyssna.
Carina Gauffin:
– Namnet är som en blandning av Black Panters och grandparents. Vi är helt enkelt en massa engagerade och beslutsamma mor- och farföräldrar.
Henry Aspeqvist:
– Det är vår generation som har levt i ett tanklöst överflöd och som tärt på jordens resurser. Nu har vi insett det och därför har vi ett ansvar att ställa om.
