Kritiken växer mot att regeringen och Sverigedemokraterna inte stöttar regioner och kommuner med mer pengar.
I fredags (15/9) kom finansminister Elisabeth Svantessons (M) besked:
De generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. 70 procent går till kommunerna och 30 procent till regionerna.
Dessutom utgår 3 miljarder i form av ett sektorsbidrag till regionernas hälso- och sjukvård och 3 miljarder i riktade statsbidrag.
– Det är viktigt att understryka att staten inte kan kompensera för inflationen fullt ut. Det vilar ett stort ansvar på kommuner och regioner att se över sin ekonomi precis som många hushåll och företag tvingas göra, sa finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar till förslaget som ligger i den höstbudget som presenteras i sin helhet på onsdag (20/9).
Men det här duger inte, anser bland andra SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson, som i ett uttalande framhåller att ”det måste bli ett slut på att kommuner använder äldreomsorgen som en budgetregulator”.
– Runt om i landets kommuner och regioner kommer SPF Seniorernas representanter att följa och granska vad som nu sker för att säkerställa att vården och omsorgen om äldre prioriteras, säger Eva Eriksson.
– I det ekonomiska läge som nu råder är det än viktigare att kommunerna och regionerna arbetar för långsiktiga förutsättningar för seniorers vård och omsorg.
Hon menar att ekonomiska tillskott från regeringens sida är viktiga men att flera andra faktorer är lika betydelsefulla för att alla seniorer ska ha en tillgänglig välfärd av god kvalitet.
– Kommuner och regioner måste bli bättre på att utvärdera och prioritera sina verksamheter och arbetssätt.
Inflationen
Ett av många problem för kommuner och regioner är att inflationen skapar ett fortsatt högt kostnadstryck.
Samtidigt lär skatteintäkterna utvecklas svagt till följd av ett försämrat läge på arbetsmarknaden.
Det innebär att inte heller Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att regeringens bidrag räcker.
Rachel De Basso och Marie Morell som är ordförande respektive vice ordförande för SKRs Sjukvårdsdelegation pekar på att vi också blir allt fler äldre.
”Regionerna tvingas nu till tuffa prioriteringar – det handlar om att minska utgifter eller höja skatten.” förklarar de i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Halva utrymmet
Samtliga 21 regioner har tidigare bedömt att de skulle gå med underskott nästa år, med totalt hela 22 miljarder kronor om inga ytterligare åtgärder hade vidtagits. Kommunerna väntas gå back med 6 miljarder.
Men regeringen prioriterar kommuner och regioner så mycket man kan, argumenterar Elisabeth Svantesson. Tillskotten på 16 miljarder utgör 40 procent av reformutrymmet.
Kräver säkra stöd
Rachel De Basso och Marie Morell vill se värdesäkrade stöd från staten i stället för olika miljardsatsningar från regeringars budgetar.
”En enklare och mer förutsägbar modell skulle exempelvis kunna vara att statens finansiering av hälso- och sjukvården värdesäkras och följer inflationen, på samma sätt som många andra offentliga utgifter. Så gör staten i våra grannländer.”
”Vi måste kunna fortsätta ge patienter en god och jämlik vård i Sverige, oavsett konjunkturläge.” argumenterar Rachel De Basso och Marie Morell.
Räcker inte
SKRs ordförande Anders Henriksson (S) bekräftar bilden – det kommer att krävas kraftiga besparingar, trots de 16 miljarderna.
– Pengarna hjälper, men de räcker inte till. Det är fortfarande ett stort gap i förhållande till de utmaningar som vi står inför. Så pass stort att man måste fortsätta hålla igen och effektivisera för att kunna hantera ekonomin långsiktigt, säger han till TT.
