Tiden är inne att börja våga tala mer om döden. – Behovet är stort bland många äldre ute i vården och vi läkare måste bli mycket bättre på det här, säger Carl Johan Fürst, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.
Carl Johan Fürst, också ordförande i Nationella rådet för palliativ vård, invigde i förmiddags den andra nationella konferensen i palliativ vård, inför 700 deltagare, många av dem läkare.
Veteranen får en pratstund med honom i en paus mellan alla sessioner och föredrag som fyller Folkets hus i Stockholm under två dagar.
– Vi har äntligen fått en gemensam kunskapsgrund att stå på, säger Carl Johan Fürst och håller stolt i en tryckt 120-sidig skrift med rubriken ”Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014.” Här har vården samlat stora mängder kunskap om hur svårt sjuka och döende människor bör vårdas.
– Programmet och den här konferensen leder till att vi utvecklar vår förmåga att tala med våra patienter om döden så att de i sin tur lättare kan berätta hur de vill ha det den sista tiden.
Du sa i ditt öppningsanförande att palliativ vård alltmer omfattar också gruppen äldre och inte längre bara cancerpatienter. Kan du utveckla det?
– Vi får i vården alltfler äldre med sammansatta sjukdomar som behandlas med en sammansatt och avancerad sjukvård. Många gånger överbehandlar vi patienter som en följd av att vi inte vet hur vi ska arbeta med palliativ vård.
– Det här måste vi våga tala om, inom professionen, med de äldre patienterna och i samhället i stort, säger Carl Johan Fürst, som tolkar den massiva närvaron på konferensen som att inte minst läkarnas intresse växer snabbt för dessa frågor.
Flera nya grepp
Förutom det pinfärska vårdprogrammet som alltså publiceras i dag är ytterligare två tunga kunskapsfronter på väg att öppnas:
• Socialstyrelsen kommer till sommaren med nya nationella riktlinjer. Ett huvudsyfte med dessa är att vården av döende ska bli likvärdig oavsett var i landet man bor. Kunskaper finns men är dåligt spridda i vården.
• Regeringens samordnare av vården om de sjukaste äldre, läkaren Eva Nilsson Bågenholm, presenterade tidigare i dag hur kommuner och landsting ska belönas om de är tillräckligt duktiga på att registrera hur den palliativa vården bedrivs.
Pengar efter resultat
– Genom att registrera i Svenska palliativregistret får vi en bild av vad vi faktiskt gör och vad som kan förbättras. Därför är det oerhört viktigt att det görs, sa Bågenholm och pekade ut vad som krävs:
- 50 miljoner kronor under 2012 till de kommuner och landsting som registrerar minst 70 procent av dödsfallen.
- För dem som klarar det finns ytterligare 20 miljoner att hämta om man registrerar att man vid minst 60 procent av dödsfallen har genomfört ett så kallat brytpunktssamtal.
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
Lindra symtom
Palliation eller palliativ vård innebär vård för patienten när förhoppning om kurativ behandling står utom allt hopp. Detta innebär en förändring i förhållningssättet till patientens vård till förmån för symtomlindring samt hjälp till patient och anhöriga att uppnå bästa möjliga livskvalitet under den tid som är kvar. Döden ses som en normal avslutning av livet och tiden till dess skall varken påskyndas eller uppskjutas.
Källa Medipedia
Brytpunktssamtal är ett sätt att markera en gräns där målet för vården ändrar riktning, från att vara inriktad på att bota till att fokusera på att lindra.
Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige. 37 procent dör på sjukhus eller sjukhem. 33 procent på särskilt boende.
