För sex år sedan lades en utredning ned som visar på samma problembild som Coronakommissionen nu kommit fram till. ”Inte en enda gång har någon politiker eller tjänsteman i Regeringskansliet kontaktat utredningens ordförande eller kanslimedarbetare med frågor”, skriver tre äldreutredare på DN Debatt och konstaterar att deras utredning hamnade i Riksarkivets bergrum.
-Uppenbarligen anser Coronakommissionen att de här problemen inte är åtgärdade. Väldigt mycket av det de lyfter fram är samma saker som vi lyfte fram. Det är bara beklämmande att så är fallet, säger Ellen Hausel Heldahl, en av utredarna till SVT:s Rapport.
I tisdags (15 december) lämnade Coronakommissionen fram sitt delbetänkande till regeringen och där slås fast att samhället har misslyckats med att skydda de äldre och att regeringen brustit när det gäller att vidta åtgärder för att äldreomsorgen ska kunna vara bättre förberedd för en pandemi.
Nuvarande regering och tidigare bär, enligt Coronakommissionen, det yttersta ansvaret för att bristerna inte åtgärdats.
”Det borde ha agerats för länge sen”
-Det borde ha agerats och det borde ha agerats för länge sen så att de här bristerna inte fanns då pandemin slog till, sa Coronakommissionens ordförande Mats Melin på den digitala pressträffen i tisdags.
Redan 2014 tillsatte dåvarande barn- och äldreministern, Maria Larsson (KD), en utredning som skulle komma med åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande.
Det skriver på DN Debatt äldreutredarna Ellen Hausel Heldahl, Gert Knutsson och Hans Jeppson. De upptäckte snart att det då fanns flera brister som behövde åtgärdas och kom fram till följande preliminära slutsatser, i korthet.
- Det finns systemfel i vård och omsorg där de mest sjuka äldre med stora behov av sammansatta insatser av vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt av vård- och omsorgsgivarna.
- Primärvårdens organisation och struktur passar inte för sköra äldre.
- Felaktig läkemedelsbehandling är fortfarande inte ovanligt och vårdplaner för multisjuka äldre är ofta bristfälliga eller inaktuella.
- Samverkan mellan regionernas och kommunernas verkssamheter brister. Det saknas ofta kontinuitet, överblick och samverkan.
- Kompetensen inom kommunal äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård måste bli bättre och möjligheterna till fortbildning förbättras.
- Bristande ledningskompetens och bristande organisation i framför allt kommunerna.
- Regionernas organisation av primärvård är inte anpassad till svaga sjuka äldres behov.
Detta är i korthet. På DN Debatt finns den långa versionen som äldreutredarna skrivit.
Men utredningen fick bara vara igång under nio månader. Efter valet 2014 fick äldreutredarna beskedet att utredningen skulle läggas ned trots att det var sagt att de skulle hålla på i två år.
Så här skriver de tre utredarna på DN Debatt:
”Den nya regeringen under Stefan Löfven (S) var inte intresserad av att behålla Äldreutredningen, några skäl angavs aldrig. Flera aktörer försökte förmå regeringen att inte med omedelbar verkan avsluta utredningens arbete. Bland annat skrev företrädare för de största pensionärsorganisationerna och riksdagspolitiker, till det ansvariga statsrådet, utan framgång”
Skickades direkt till Riksarkivets bergrum
Det fanns inte heller något intresse av en formell redovisning av arbetet och slutsatserna utan beskedet utredarna fick var att handlingarna skulle skickas direkt till Riksarkivets bergrum.
”Inte en enda gång har någon politiker eller tjänsteman i Regeringskansliet kontaktat utredningens ordförande eller kanslimedarbetare med frågor”
Trots det så sammanfattade utredarna sina slutsatser och skickade till Regeringskansliet.
”Nu sex år senare visar coronakommissionen på i stort sett samma problembild. Hade utredningen fått fullfölja sitt uppdrag hade behövliga lagändringar nu kunnat vara genomförda. Det hade kunnat göra svensk sjukvård och omsorg för de mest sköra äldre bättre skickad, både att fungera i vanliga fall och att möta de extrema påfrestningar som pandemin medför”, skriver utredarna.
Du hittar hela DN Debatt-artikeln här.
