Kommunerna bör få möjlighet att anställa läkare, föreslår regeringens utredare. Men kommunernas arbetsgivarorganisation går emot.
Det är kommunerna som har det medicinska ledningsansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården.
Men de får enligt lag inte ha läkare anställda.
Frågan aktualiserades särskilt under pandemin. Bland annat konstaterade Coronakommissionen med stor skärpa att den medicinska kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas.
Lång utredning
Under nästan ett och ett halvt år har Region Stockholms sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling utrett hur regelverket kan ändras.
I uppdraget ingick även att analysera möjligheterna att skärpa regionernas skyldighet att tillhandahålla läkare åt kommuner.
I förra veckan (7/11) tog äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) emot betänkandet ”Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård”.
Kraven ökar
– Det är avgörande att vi kan säkerställa den medicinska kompetensen även i den kommunala hälso- och sjukvården som i hög grad möter äldre patienter med sammansatta behov, personer med kroniska sjukdomar och multisjuka personer, säger Anna Tenje som när hon var kommunstyrelseordförande i Växjö drev på just för att kommuner skulle få anställa egna läkare i äldreomsorgen.
– Vi ser en glädjande utveckling där människor lever allt längre, men det medför också högre krav på vården och omsorgen, konstaterar hon också som minister.
Höja kompetensen
Utredningen har sammanlagt fyra detaljerade förslag kring att stärka kommuners tillgång på läkare. Till det kommer fem förslag för att skapa ”bättre kompetensförsörjning”.
Mikael Ohrling föreslår bland annat:
• möjlighet för kommuner att själva anställa läkare för patientnära arbete
• tydligare och mer enhetliga avtal om läkarmedverkan mellan region och kommun
• åtgärder för långsiktig personal- och kompetensförsörjning inom den kommunala hälso- och sjukvården – exempelvis en ledarskapsutbildning för chefer inom den kommunala hälso- och sjukvården
Frivilligt
Det ska vara frivilligt för kommunerna att anställa läkare, enligt förslaget.
– Det betyder att regionernas grundansvar för läkare kvarstår, säger Mikael Ohrling i en kommentar.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) pekar också på att övergången till så kallad god, nära och samordnad vård kräver att den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård behöver stärkas.
– Regeringen tar nu emot förslag för att åtgärda tidigare brister, så att alla som möter den kommunala vården ska känna sig trygga och bemötas med hög kompetens, säger Acko Ankarberg Johansson.
Blankt nej
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avfärdar idén om kommunala läkare.
– Vi ser en risk för oklarheter i ansvarsfördelning och att parallella sjukvårdsorganisationer byggs upp. säger Johan Kaarme, chef för SKR:s hälso- och sjukvårdsavdelning i ett pressmeddelande.
– Det är resursslöseri som inte stärker kvaliteten inom den kommunala sjukvården, säger Johan Kaarme som i stället vill att avtal mellan kommuner och regioner ska säkra tillgången till läkare i den kommunala sjukvården.
Saknar avtal
Enligt Mikael Ohrling saknar hälften av alla de avtal som redan finns en text om vad som händer när läkarmedverkan brister. Han föreslår därför att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram föreskrifter för hur avtalen bör skrivas.
Utredningen föreslår också ett lagstadgat krav på att patienter i den kommunala sjukvården ska kunna få en medicinsk bedömning dygnet runt.
Utredningen kommer nu att behandlas inom regeringskansliet.
