Mycket måste hända för att äldre ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda i Sverige. Det konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter i sin årsrapport.
När den oberoende myndigheten överlämnar sin årsrapport för 2025 till regering och riksdag under måndagen (31/3) är det äldre man har i fokus.
Rapporten som heter ”Framsteg och hot – Mänskliga rättigheter i Sverige 2025” kan vara den kanske hittills mest genomarbetade analysen av ålderismens utbredning i Sverige.
Myndigheten konstaterar att ”Synen på äldre är präglad av en ålderism i samhället vilket påverkar deras möjligheter att bli delaktiga i frågor som berör dem, få tillgång till den vård de behöver, och få det stöd de behöver för att leva ett självständigt liv”, och man fortsätter:
”Det är fortfarande tydligt att ett perspektivskifte och ett rättighetsbaserat förhållningssätt behövs där den äldre personen som rättighetsbärare står i centrum.”
Flera insatser
För att äldre ska få tillgång till alla sina mänskliga rättigheter och bli sedda som en heterogen grupp krävs flera åtgärder på alla samhällsnivåer, menar Institutet för mänskliga rättigheter.
Överst på listan kommer kravet på att regering och riksdag nu måste ta fram en handlingsplan.
”Det behövs krafttag för att synliggöra ålderismen och dess konsekvenser, i syfte att komma till rätta med både ålderismen och dess grundorsaker. Det krävs ett medvetandegörande arbete som aktivt motverkar stereotypa föreställningar om äldre och ålderism, och strategier för att stärka äldres egna röster.”
Ett andra krav gäller åtgärder mot äldres svaga representation i rikspolitiken. Det är tid att ”säkerställa en ökad involvering av äldre personer inom alla relevanta politikområden”, poängterar Institutet för mänskliga rättigheter.
Äldre personer, inklusive äldre personer med funktionsnedsättning, måste ha en central plats i policyutveckling och lagstiftningsarbete, skriver man och betonar inte minst betydelsen av seniororganisationer som SPF Seniorerna: ”Offentliga aktörer måste på meningsfulla sätt konsultera äldre personer genom organisationer och föreningar på ett sätt som representerar äldre personers mångfald.”
Partierna får kritik
Ytterligare en stark uppmaning riktar sig till de politiska partier som nu planerar för hur nomineringar ska gå till inför 2028 års val:
”Vi ser att en ökad involvering av äldre kan ske genom att stärka representationen av äldre personer i politiska beslutande församlingar på lokal, regional och nationell nivå. ”
Krav på regeringen
Det löpande regeringsarbetet behöver också förbättras, enligt Institutet.
”När regeringen formulerar och fördelar uppdrag bör instruktioner och direktiv tydligt ange att äldre ska inkluderas och att deras röster tas tillvara.”
Nytt ljus på äldres situation
Institutet för mänskliga rättigheter lämnar varje år en rapport till regeringen om iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under året som gått. 2025 års rapport fokuserar på äldres situation i Sverige.
Institutets uppdrag går också ut på att lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Årsrapporten ska också vara till hjälp för statliga myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhällsorganisationer och andra aktörer som arbetar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
I höstas kom Institutet med en beskrivning av hur den svenska äldreomsorgen misslyckas med att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter inom särskilda boenden för äldre.
Rapporten ställer också krav på att diskriminerande åldersgränser i lagstiftningen tas bort.
Institutet för mänskliga rättigheter vill dessutom se att regeringen tar en ”aktiv roll” i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
Om Institutet för mänskliga rättigheter
• Institutet för mänskliga rättigheter inrättades 2021 genom ett riksdagsbeslut, och verksamheten startade den 1 januari 2022.
• Institutet är en myndighet, vars oberoende garanteras genom lagen om Institutet för mänskliga rättigheter.
• Det finns motsvarande institut i 120 länder.
