Den svenska äldreomsorg håller absolut världsklass. Men mycket tuffa utmaningar väntar. Och samordningen runt den sjuka äldre måste bli bättre. Det är huvudbudskapen i en ny OECD-rapport.
Äldreminister Maria Larsson (KD) tog på torsdagen emot OECD-rapporten om hur den svenska äldreomsorgen och hälso- och sjukvården fungerar.
Några exempel ur rapporten som presenterades av Francesca Colombo, OECDs expert på äldres hälsa:
• Vården måste bli bättre på att möta patienter med komplexa vårdbehov
• Bland patienter som haft en stroke var det bara en av sex som hade haft kontakt med en läkare eller specialist efter det att de blivit utskrivna från sjukhuset
• Variationerna mellan länen var mycket stora
Framtiden med en åldrande befolkning med ökande andel kroniska sjukdomar kommer att ställa höga krav på den svenska vårdapparaten om den ska kunna fortsätta leverera omvårdnad av hög kvalitet, konstaterar OECD.
– Det är viktigt att poängtera att Sverige håller en mycket hög kvalitet i jämförelse med andra. Med det sagt gäller det att hitta och åtgärda det som kan bli bättre, sa Francesca Colombo.
Äldreministern var påtagligt nöjd med rapporten.
– Sverige får mycket beröm vilket förstås gör mig glad och stolt. Vi har fått ett kvitto från OECD på att vi har tänkt rätt och att kvaliteten har ökat. De ser också tydligt att vi adresserar viktiga problemområden, säger Maria Larsson till veteranen.se.
Francesca Colombo pekar tydligt ut en svaghet i den svenska äldrevården och omsorgen: den uppenbara risken för en gammal och sjuk människa att hamna mellan stolarna.
– Att samarbetet mellan primärvård och sjukhusvård och äldreomsorg är en jättesvår nöt att knäcka har vi talat om i decennier. Därför satsar vi också så mycket som vi gör på projektet ”De mest sjuka äldre”, säger Maria Larsson.
Vad får dig att tro att projektet ska råda bot på så långvariga brister?
– Vi har bestämt oss för att tvinga ihop kommuner och landsting att ta fram en gemensam plan och ett gemensamt ledningssystem och att arbeta i en samlad struktur för de som har de största behoven. Mycket händer nu och det är verkligen kul.
Vilken signal i OECD-rapporten om vad som bör förbättras i Sverige tycker du är den viktigaste?
– Förutom detta med sammanhållen vård så handlar det om att vi behöver bygga ihop IT-systemen i vården. Vi har mycket data idag men inte lyckats bygga ihop systemen på ett effektivt sätt, så att det blir överblickbart för den enskilde. Det blir mycket viktigt att komma tillrätta med framöver.
Det problemet har också varit uppe till diskussion i många år…
– Ja, och jag tror att en orsak är att integritetsfrågorna är så stora och svårlösta.
Vad i rapporten gör dig mest förvånad?
– Att den är så positiv och att man tycker att vi jobbar med rätt saker. Det är faktiskt den mest positiva OECD-rapport jag har läst i hela mitt liv. De problemområden som rapporten pekar ut känner vi som sagt igen och jobbar hårt för att lösa.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Ur rapporten
”…there is also a need to achieve greater co-ordniation between services, especially for the frailest or those with the most complex needs”
(ungefär: det finns också ett behov att uppnå en större samordning mellan vård och omsorg, främst för de sköraste eller de med de mest sammansatta behoven)
Ur OECD-rapporten OECD Reviews of Health Care Quality, Sweden Raising Standard.
Fler resultat:
– varnar för att de senaste årens valfrihetsreformer kan fragmentisera vården för patienter med komplexa behov
– den genomsnittliga sjukhusvårdtiden på fem dagar efter en hjärtattack tyder på effektivitet, men bara 20 procent av primärvårdsläkarna anser att de får den information som behövs för den vidare vården inom 48 timmar efter utskrivningen (i Tyskland är siffran 70 procent)
– kostnaden för äldrevård och omsorg är mer än dubbelt så hög som OECD-snittet: 3,6 procent av BNP jämfört med 1,7 procent. En orsak är att Sverige har den högsta andelen omsorgsarbetare per capita
Här hittar du hela rapporten.
