Hur försvarar man sitt pensionärsråd när politikerna vill lägga ner? Ett sätt är att förstå motståndarens argument. Senioren har lyssnat in de vanligaste.
Fortfarande saknar fyra av landets kommuner ett kommunalt pensionärsråd (KPR). Så hur tänker man egentligen i Sigtuna, Trelleborg, Kungsbacka och Mölndal?
Hur ser de egentligen på pensionärsråd som företeelse? Och hur motiverar de att neka seniorer inflytande i den formen?
Svaren ger en provkarta på argument som SPF Seniorerna och övriga pensionärsorganisationer behöver övertrumfa för att nå målet – pensionärsråd i alla kommuner.
Vi börjar i Trelleborgs kommun som har en så kallad tillgänglighetskommitté med ett flertal organisationer och intressen representerade, bland dem seniororganisationer.
– I kommunen finns många intresseorganisationer för olika målgrupper och det är inte möjligt att ha ett råd för vart och ett av dem, säger Mathias Andersson (SD) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.
I tillgänglighetskommittén lyfts frågor om exempelvis trygghet och utemiljö.
– Socialförvaltningen har också regelbundna möten med anhöriga för att ta del av deras synpunkter kring de insatser som beviljas och träffar även brukarorganisationerna utifrån önskemål. Vi har även brukarråd i verksamheterna, säger Mathias Andersson.
Inför varje budget gör politikerna analyser utifrån den kunskap socialförvaltningen har samlat in under året, understryker Mathias Andersson. Kommunens bostadsföretag analyserar också äldres behov.
Mölndals stad med cirka 70 000 invånare avskaffade det kommunala pensionärsrådet 2010.
– De huvudsakliga motiven för att inrätta ett KPR var att de äldre var dåligt representerade i de politiska församlingarna. Man uttryckte ett allmänt missnöje med möjligheterna till inflytande över politikens utformning. Men så är det inte längre, anser kommunalrådet Pernilla Övermark (S). Snarare är det gruppen 18-29 år som nu är underrepresenterade.
Pensionärer är inte heller någon homogen grupp, konstaterar Pernilla Övermark.
– Som i alla andra åldersgrupper finns även i den här gruppen både resursstarka och resurssvaga människor med skillnader i utbildning, hälsotillstånd och materiella resurser liksom stora åldersskillnader. Därför finns det skäl att anta att det även bland pensionärer finns kolliderande intressen och olika möjlighet att göra sin röst hörd.
Hittills har mötena mellan de olika pensionärsföreningarna och staden skett i vård- och omsorgsförvaltningens regi.
– Men det har inte varit bra att endast bli hänvisad till vård och omsorg, medger Pernilla Övermark. Det finns ju också andra viktiga frågor som tillgänglighet, samvaro, fritid, fria bussresor med mera, med mera.
Staden ökar därför antalet samtalsträffar, men fortfarande i vård- och omsorgsförvaltningens regi. Samtidigt delas träffarna upp.
– Hälften behandlar generella frågor och hälften lite mer specifika. Seniororganisationerna och kommunen får nu tillsammans forma mötena.
Läs också: Därför behövs seniorråd
I Kungsbacka kommun låter argumenten mot ett pensionärsråd så här:
– Vi vet att äldre inte är en homogen grupp utan lika olika som andra åldersgrupper. Därför anser vi att det är viktigt att möta våra invånare utifrån många olika perspektiv snarare än utifrån ålderskategorisering, säger kommunstyrelsens ordförande Lisa Andersson (M).
Hon pekar på en rad andra former för dialog och medinflytande för kommunens seniorer.
– Vi genomför invånardialoger, bjuder in till olika fokusgrupper och workshops och vi har med representanter för pensionärer i arbetet kring välfärdsteknik och i utvärderingen av upphandlingar inom äldreomsorgen.
Det finns också ett utvecklat samarbete mellan pensionärernas samorganisation, POSAM och nämnden för vård och omsorg.
– Man har regelbundna möten där både nämnden och POSAM kan välja att lyfta frågor man vill diskutera eller få mer information kring.
De säger nej
Fyra kommuner i Sverige med en kvarts miljon invånare saknar idag kommunala pensionärsråd.
* Sigtuna kommun i Stockholms län, 53 000 invånare
* Mölndals stad i Västra Götalands län, 70 000 invånare
* Trelleborgs kommun, Skåne län, 47 000 invånare
* Kungsbacka kommun, Hallands län, 86 000 invånare
Olov Holst (M) är kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna kommun. Här la man ner pensionärsrådet 2020.
– Skälet var att rådet helt enkelt inte var funktionellt.
På vilket sätt?
– Det var inte representativt. Mer än hälften av de ledamöter som SPF Seniorerna och PRO tillsatte i rådet var förtroendevalda politiker som satt i kommunfullmäktige. De hade alltså dubbla ingångar att kunna påverka politiken.
– Dessutom engagerar SPF Seniorerna och PRO färre än 30 procent av de invånare i kommunen som är över 65 år.
På vilket sätt skulle det vara orimligt att man sitter både i fullmäktige och i pensionärsrådet?
– De får en oproportionerligt stor möjlighet att påverka politiken, en möjlighet som inga andra invånare har.
– De sitter ju också på dubbla stolar. Dels tar de på sig SPF Seniorerna eller PRO-hatten när de går till pensionärsrådet och sedan kan de driva samma frågor i kommunfullmäktige. Dessutom satt kommunrevisionens ordförande också i pensionärsrådet vilket var olämpligt på flera sätt.
Ni har också lagt ner ert landsbygdsråd och tillgänglighetsråd. Så vad har ni i stället?
– Vi har byggt upp en organisation för medborgardialoger som på ett strukturerat sätt når ut till de här grupperna. Så det är definitivt inte så att vi har slutat ha en dialog med de äldre, tvärtom har vi sett till att vi når ett mycket bredare underlag av de äldre som får komma till tals.
Sigtuna arbetar också med kontinuerliga dialoger på så kallade träffpunkter.
– Vi har träffpunkter för äldre i Märsta och i Sigtuna stad. De ansvariga politikerna är representerade på de här dialogmötena.
– Sen har vi fortfarande särskilda möten med de främsta företrädarna för SPF Seniorerna och PRO. Då är det ledningen för vår omsorgsnämnd som träffar dem regelbundet.
