Seniorer fortsätter att jobba allt mer och allt längre. Därmed ökar bidraget till BNP. Det visar en sammanställning från SPF Seniorerna.
Trots pandemin ökade sysselsättningen i åldern 65-74 år med 4 000 personer under 2021 och uppgick därmed till 207 000 personer.
Men för hela arbetsmarknaden, åldern 15-74 år, minskade däremot sysselsättningen under 2021 med 6 000 personer.
Stabila branscher
Mönstret med en stabilare sysselsättning för seniorer, än för totala sysselsättningen, känns igen från finanskrisen.
– En förklaring är att seniorerna är överrepresenterade inom stabila branscher som jord- och skogsbruk men underrepresenterade inom branscher som hotell och restaurang, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
Under pandemin har också sysselsättningen inom vård och omsorg ökat kraftigt för både kvinnor och män i åldersgruppen 65-74 år, visar sammanställningen.
Ofta företagare
En annan bidragande orsak är att seniorer jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden i betydligt högre grad är företagare.
År 2021 var 38 procent av de sysselsatta i åldersgruppen 65-74 år företagare medan andelen företagare i åldern 15-74 år var 10 procent.
Under pandemin har företagare klarat sysselsättningen betydligt bättre än anställda.
En femtedel
Antalet sysselsatta seniorer har 2005-2021 ökat med 131 000. Seniorerna svarar därmed för en stor del, 18 procent, av den totala ökningen av antalet sysselsatta i den svenska ekonomin sedan 2005.
Åldersgruppen 65-74 år svarade 2021 för 2,8 procent av det totala antalet arbetstimmar i den svenska ekonomin.
Det har i sin tur inneburit att de sysselsatta seniorernas bidrag till BNP har trefaldigats från 54 miljarder kronor 2005 till 148 miljarder kronor 2021.
Demografin
Mer än var fjärde person i åldern 65-69 år jobbade och mer än var tionde person i åldern 70-74 år, visar SPF Seniorernas analys som bland annat bygger på SCBs Arbetskraftsundersökningar.
Att allt fler seniorer fortsätter att jobba efter 65 år och att åldersgruppens ekonomiska betydelse därmed ökar snabbt är välkomna nyheter för de politiker som ska hantera demografins ökande utmaningar.
Kräver åtgärder
Att klara välfärden förutsätter helt enkelt fler arbetade timmar.
– Då blir det allt viktigare att öka kunskapen om vilka seniorer som jobbar vidare och varför när man ska utforma ekonomisk politik. Lagar och regler kan underlätta mer för seniorers sysselsättning, säger Anna Eriksson.
Vilka åtgärder vill SPF Seniorerna se?
– En mer välkomnande arbetsmarknad i högre åldrar och fler arbetsmiljöåtgärder.
Det handlar om att motverka åldersdiskriminering och förlegade attityder gentemot seniorer.
– Åldersgränserna i trygghetssystemen måste också flyttas upp till minst 68 år. Man kan överväga att avskaffa LAS-åldern helt.
Att behålla ekonomiska incitament för seniorer som vill jobba – både för arbetstagare och arbetsgivare är också en nyckel.
Kompetenshöjande åtgärder i arbetslivet måste komma alla till del och inte bara yngre, fortsätter Anna Eriksson.
– Mer flexibilitet i arbetslivet när det gäller arbetsuppgifter och arbetstider är andra exempel på vad som behövs.
Snart jobbar var fjärde
Håller den positiva trenden i sysselsättningsgraden i sig under de kommande åren till 2030, så kommer var fjärde person i åldersgruppen 65-74 år att jobba då.
Om den prognostiserade ökningen av sysselsättningsgraden kombineras med SCB:s senaste befolkningsprognos, så skulle antalet sysselsatta seniorer år 2030 uppgå till drygt 280 000.
Under perioden 2021-2030 skulle alltså seniorernas sysselsättning öka ytterligare med cirka 75 000 personer.
Källa: Rapporten ”Fler seniorer jobbar 2021 trots fortsatt pandemi”. Det är en uppdatering av den tidigare ”Seniorernas sysselsättning ökar 2020 trots pandemin”.
