Sköra, multisjuka äldre lever allt farligare i den svenska sjukvården. Trots att ansvariga vet hur vården bör gå till genomförs det inte.
Det menar en rad specialister som på Svenska Dagbladets debattsida pekar ut vad som brister.
Bland annat har omhändertagandet av sköra äldre personer inom akutsjukvården blivit sämre, till exempel med oacceptabelt långa väntetider på akutmottagningar.
Kunskap finns
Debattörerna hänvisar till en rapport från 2013 av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som gick genom det vetenskapliga underlaget för hur äldre bäst omhändertas på sjukhus.
– SBU-rapporten visade att ”strukturerat omhändertagande av äldre” (svenska för comprehensive geriatric assessment) ger ökat oberoende och större möjlighet att bo kvar hemma jämfört med vanlig vård.
Debattörerna
Anne W. Ekdahl
överläkare vid geriatriska sektionen, Helsingborgs lasarett, och avdelningen för kliniska vetenskaper Helsingborg vid Lunds Universitet
Anna Ehrenberg
professor i omvårdnad, Högskolan Dalarna
Niklas Ekerstad
med dr, specialistläkare internmedicin och kardiologi, Trollhättan
Synneve Dahlin Ivanoff
professor i arbetsterapi, Agecap-centrum för åldrande och hälsa, sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborg universitet
Katarina Wilhelmson
universitetssjukhusöverläkare, docent, geriatrik SU/Sahlgrenska och Agecap-centrum för åldrande och hälsa, sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborgs universitet
Med detta menas att vården tar hand om den äldre utifrån ett helhetsperspektiv: fysiskt, psykiskt, socialt, funktionsmässigt och existentiellt – med andra ord en personcentrerad vård utförd av ett team bestående av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut- och arbetsterapeut.
Tvingas ändå vänta
Men, något som Senioren rapporterat tidigare, visar undersökningar från Socialstyrelsen att långa vistelsetider på akutmottagningarna kvarstår och att mediantiden 2017 var 3 timmar och 18 minuter.
Patienter som är 80 år och äldre har en längre total vistelsetid på akutmottagningar jämfört med patienter som är 19–79 år vilket innebär att de sköraste äldre med stor risk för fall, trycksår, uttorkning, förvirringstillstånd med mera har vistelsetider på akuten som medför stor risk för onödiga komplikationer.
Kan bli överslag
Antalet geriatriska vårdplatser måste bli fler och styrsystemen med ersättningsmodeller måste nu förändras så att ”samarbete mellan kommunal vård, primärvård och sjukhusvård gynnas”, kräver debattörerna.
De är också rädda för att den förestående omstöpningen av svensk sjukvård till mer primärvård kommer att överdrivas ensidigt.
– Det ligger äldrevård i allmänhet, och geriatrik i synnerhet, i fatet att alla makthavare tycks ha accepterat mantrat att äldrevård främst ska ske i primärvården.
Hela vårdkedjan
Det är visserligen bra att man satsar på vård av sköra äldre inom primärvården.
– Men om man verkligen vill satsa på bättre vård av sköra äldre måste man satsa på hela vårdkedjan, det vill säga även relevanta delar av sjukhusvården (särskilt äldreenheter med specialutbildade team) och på mellanformerna med öppenvård med kompetens i vård av äldre samt att bättre integrera vården så att vården sker i ett samarbete mellan professioner och över organisationsgränserna, skriver debattörerna.
Det kräver SPF Seniorerna
SPF Seniorerna antog ett vård- och omsorgspolitiskt program på kongressen i Gävle 2017.
Inledningen handlar om ansvar och samverkan för vården och omsorgen:
”Vi eftersträvar en sammanhållen och effektiv hälso- och sjukvård samt omsorg med bättre samverkan. Detta är en målsättning oberoende av huvudmannaskap för äldresjukvården och äldreomsorgen.”
Kongressen beslutade också om en lång rad krav gentemot riksdag och regering, bland annat att man måste säkerställa att Sverige får fler geriatriker och att deras ansvar utökas.
