Sveriges låga nivå på sjukvård i äldreomsorgen måste åtgärdas. Det kräver riksdagsledamoten Anna Wikström.
Engagemanget i vården och äldreomsorgen är stort bland riksdagens ledamöter. Under höstens nyligen avslutade motionstid har 173 motioner som berör hälso- och sjukvård lämnats in.
Pandemins härjningar i äldreomsorgen lyfts av bland andra Anna Wikström (S):
– Covid-19-pandemins utbrott 2020 satte den underdimensionerade hälso- och sjukvården i äldreomsorgen under blixtbelysning.
Över 3 500 motioner
En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen beslutar om. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten. I år började den allmänna motionstiden den 8 september och slutade den 6 oktober. Preliminärt lämnade ledamöterna in 3 665 motioner.
När en motion kommit in lämnas den till det riksdagsutskott som ansvarar för området som motionen tar upp. Exempelvis går frågor om äldreomsorg till socialutskottet som sedan går igenom motionen och föreslår vad riksdagen ska besluta.
– Inspektionen för vård och omsorg har fått tusentals vittnesmål från anhöriga och personal om hur äldre på särskilda boenden drabbats av brister i utredningar, diagnostik och behandling av sjukdom. Anhöriga har vittnat om hur information och samråd har brustit när det gäller beslut om att ge eller avstå ifrån hälso- och sjukvårdande insatser.
Måste agera
Hon vill att riksdagen ska tillkännage för regeringen att behovet av hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen måste tillgodoses. Det handlar om kvalitet och säkerhet.
– Alltfler äldre multisjuka, även på särskilda boenden, kräver allt mer avancerad omvårdnad och medicinska insatser – samtidigt som den kommunala hälso- och sjukvården är underresurssatt, framhåller Anna Wikström.
Inte fått vård
Så var situationen före pandemin, innan minst 6 000 personer insjuknade på särskilda boenden.
– Det har pratats mycket om dödstal, men mindre om att de boende sjuka behövde bedömas och få vård, i många fall dygnet runt, skriver Anna Wikström och ger exempel på en kommun där den läkar- och sjuksköterskebemanning som fanns före pandemin ”omöjligt kan ha varit tillräcklig ens för den hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som normalt ska finnas.”
– Än mindre för de 100 äldre som smittades av covid-19 på kommunens särskilda boenden, framför allt på kvällar, helger och nätter då 4-500 äldre ska dela på en sjuksköterska. Detta måste ha lett till orimliga situationer för den ofta hårt ansträngda och underbemannade personalen, och många tragiska händelser där äldre i ensamhet inte fått den vård och det stöd de borde fått.
Norge och Finland
Sveriges låga nivå på hälso- och sjukvårdsinsatser från läkare och sjuksköterskor i äldreomsorgen delas av vissa men inte alla länder, skriver Anna Wikström.
– Till exempel är sjuksköterskebemanningen högre i Norge och enligt en forskare så valde Finland bort Sveriges modell till förmån för en högre medicinsk nivå i äldrevården.
Fler förslag i riksdagen
Att låta staten ta över huvudmannaskapet för vården lyfts av flera partier. Motioner från både enskilda Sverigedemokrater och moderater går längre än partiernas nuvarande ståndpunkter i frågan.
Bland motionerna finns också förslag om att medicinskt ansvarig för rehabilitering (mar) ska bli obligatoriskt och regleras i hälso- och sjukvårdslagen.
Krisberedskapen lyfts av flera motionärer. Vänsterpartiet tycker inte att den pågående utredningen om hälso- och sjukvårdens krisberedskap räcker, utan vill ha en ”nationell transparent kartläggning av regionernas förmåga att härbärgera större infektionsutbrott, större olyckor samt andra kriser”.
Marléne Lund Kopparklint (M) vill att regeringen tidigarelägger betänkandet från den pågående utredningen. ”Det är inte rimligt att kommuner och regioner ska vänta till år 2022 för att få en heltäckande plan för hur man ska agera när en kris inträffar”, skriver hon i motionen.
Efter förra höstens problem med leverans av sjukvårdsmaterial i fem regioner öppnade flera partier för att se över lagen om offentlig upphandling, LOU.
Källa: Dagens Medicin
