Är tillgänglighetskraven ett hinder för nybyggande, eller är tillgänglighet rent av en investering för kommunerna?
Finns en risk att man tummar på tillgängligheten för att kunna bygga fler bostäder snabbare? Det var en av de frågor som diskuerades på Tillgänglighetsarenan under tisdagen på Almedalsveckan i Visby.
Ville ha förenkling
Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna menade att medlemmarna angav krångliga regler som en anledning till att det inte byggdes mer, men påpekade samtidigt att det inte var just tillgänglighetsreglerna som var problemet. Snarare att det är en snårskog av regler, bland annat kring parkeringskvoter. Han efterlyste därför en förenkling och uppdatering av de befintliga reglerna.
Se det i sitt sammanhang
– Vilka regler vill du rycka, frågade Fredrik von Platen, arkitekt och SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor.
– Jag är inte beredd att plocka bort en enda regel, utan man måste se det i sitt sammanhang, svarade Lennebo.
Det ena ger det andra
Fredrik von Platen höll i sin tur med Reinhold Lennebo om att det är bra att bygga med kvalitet i stället för att stirra sig blind på att det behövs fler billiga hyresrätter. Skapas tillgängliga lägenheter så kommer äldre att flytta dit och lämna efter sig villor och radhus, som i sin tur tas över av barnfamiljer som lämnar ifrån sig hyresrätter.
Billigt behövs också
Men han påpekade också att seniorer inte har råd med hur dyra bostäder som helst.
– Många pensionärer har inte den inkomsten, och framför allt är det inga banker som är villiga att låna ut pengar.
Marken som kostar
Samtidigt var han noga med att poängtera att det inte är kvaliteten och tillgängligheten som kostar vid byggandet. I det stora hela utgör det en väldigt liten del av byggkostnaden, där framför allt markpriserna spelar roll. Ibland är den tillgängliga lösningen rent av billigare.
Att satsa lite extra på att bygga tillgängligt blir dessutom en investering för kommunen i slutändan, eftersom den som flyttar in där kommer att klara sig längre utan hjälp av hemtjänst eller boende.
FN-konvention
Gunilla Fagerström, arkitekt och expert på Boverket förklarade att i det som ritas och byggs idag planeras tillgängligheten in redan från början. Sedan 2009 är Sverige dessutom bundna av en FN-konvention som syftar till att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning.
Problemet, menade hon, är befintliga byggnader som inte alltid kan göras tillgängliga på ett rimligt, eller kostnadseffektivt sätt.
Tanklöshet
Fredrik von Platen efterlyste bättre kontroll av att reglerna för tillänglighet efterföljs.
– Det ligger ofta tanklöshet bakom otillgänglighet, sade han.
Som exempel gav han en husägare som placerat knapparna till dörrkoden för högt, för att slippa busringningar, utan en tanke på att det samtidigt hindrade rullstolsburna från att nå. Han föreslog att specialutbildade tillgänglighetsexperter skulle konsulteras under byggprocessen, som ett alternativ till tvingande byggregler.
Osynliga funktionshinder
Det är inte bara rörelsehinder som kräver extra omsorg kring tillgänglighet. Hörselskadade kan till exempel inte bo i hus med för mycket buller, och är du hjärtsjuk har du behov av en stadsmiljö med många bänkar och möjligheter att vila.
Balansera intressen
– Eftersom vi blir äldre och kommer att bli fler som är äldre så ställer det högre krav på tillgänglighet i framtiden, sade Reinhold Lennebo, men påpekade också att om vi ska hålla ett högt tempo i byggandet och bygga kostnadseffektivt så det är inte orimligt att se över dagens regler.
– Vi måste balansera intressena. Det är många som behöver boenden, men vi behöver också tillgängliga bostäder.
SPF Seniorerna medarrangör
Tillgänglighetsarenan är ett samarbete mellan SKL, Hissförbundet, De hörselskadades riksförbund, SPF Seniorerna samt Scandic och Parasport Sverige.
En ramp gick upp till tältet där seminariet hölls, det fanns plats för rullstolar längst fram i lokalen, en hörslinga och seminariet simultantextades också på en skärm för att så många som möjligt skulle kunna ta del av det som sades.
