Sverige bör ställa sig bakom kravet på en FN-konvention för äldre i stället för att motarbeta ett initiativ som syftar till att stärka äldres mänskliga rättigheter. Även äldre människors liv är värda att värna i krig.
Det skriver Johan Brosché och Anders Themnér, båda docenter och universitetslektorer i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet på DN Debatt.
– Ett ställningstagande för en FN-konvention för äldre skulle dels bygga vidare på en lång svensk tradition av att verka för stärkandet av mänskliga rättigheter, och dels vara i linje med det uttalade målet för svensk utrikespolitik om att värna om mänskliga rättigheter.
Bakgrunden till debattinlägget är att ett möte den 20-24 maj med representanter från världens länder i FNs högkvarter i New York för att diskutera införandet av en FN-konvention för att stärka äldre personers mänskliga rättigheter.
Säger nej
Arbetet för en äldrekonvention har pågått under många år men Sveriges regeringar, oavsett partifärg, har motsatt sig detta initiativ, konstaterar debattörerna.
– Detta samtidigt som europeiska länder som Portugal och Slovenien, alla länder i Latinamerika samt många länder i Afrika kommer stödja förslaget.
Argumentet har varit att rådande regelverk är tillräckligt. I sitt senaste yttrande i frågan skriver regeringen att ”Sverige ser inga brister i befintliga verktyg när det gäller de mänskliga rättigheterna för äldre personer”.
Ålderism
Men världen över uthärdar äldre människor enormt lidande i krig just för att de är äldre, hävdar debattörerna.
I exempelvis Ukraina utgör äldre en oproportionerligt hög andel av civila dödsfall. De äldsta lider också i högre utsträckning än andra grupper av brist på sjukvård.
Därför skulle en FN-konvention hjälpa
Antagandet av en FN-konvention för att stärka äldres rättigheter skulle enligt debattörerna bidra till att:
● Synliggöra de åldersspecifika sårbarheter som äldre möter i krig. Detta skulle underlätta utformandet av specifika skyddsåtgärder, som riktad sjukvård, socialt stöd och boendearrangemang.
● Säkerställa att humanitära insatser tar äldres rättigheter i beaktande och främja äldre personers aktiva deltagande i beslutsprocesser.
● Fastställa en rättslig ram för övervakning, rapportering och ansvarsskyldighet, för att upprätthålla de äldres rättigheter i konfliktsituationer.
Johan Brosché och Anders Themnér driver tesen att bristen på fokus på äldres situation grundar sig i ålderism, vilket också forskare beskrivit som en av de sista socialt accepterade fördomarna.
– Enligt FN:s generalsekreterare António Guterresså är det ”avgörande att ta itu med ålderism för att skapa en mer jämlik värld där varje människas värdighet och rättigheter respekteras och skyddas”.
Till år 2050 så uppskattas antalet personer över 65 att fördubblas. Många av dessa kommer att ägna sina sista år i livet åt att försöka överleva krig, betonar Johan Brosché och Anders Themnér.
Slår hårt mot äldre
I Ukraina utgör äldre en oproportionerligt hög andel av civila dödsfall.
Fångade i striderna mellan islamister och regeringsstyrkor i Moçambique brändes många äldre kvinnor och män ihjäl när deras hem sattes i brand. I motsats till yngre familjemedlemmar hade de inte lyckats fly.
När regeringen i Myanmar utförde brutala attacker mot rohingyafolket så var dödstalen tre gånger så höga bland personer över 50 år jämfört med de som var yngre.
Källa: Johan Brosché och Anders Themnér
