Svenskar går i pension betydligt senare än seniorer i övriga nordiska länder.
Det visar en undersökning från finska Pensionsskyddscentralen i samarbete med bland andra svenska Pensionsmyndigheten.
Under 2020 var snittåldern 64,2 år i Sverige. I Norge gick man i pension vid 60,2 år, danskarna vid 62,6 och finländarna vid 62,9.
– Den som börjar ta ut pension senare får också en högre pension, så på det sättet är detta positiva siffror. Ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska börja ta ut sin pension mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, säger Hanna Linnér, analytiker på Pensionsmyndigheten i en kommentar till rapporten.
Läs också: Vad är en fattig pensionär?
Skillnader
Så här ser medelpensioneringsåldern ut för samtliga nordiska länder. Inom parentes anges åldern för utträde ur arbetslivet för de som fortsätter jobba deltid.
Sverige: 64,2 (65,2)
Finland: 62,9 (63,8)
Danmark: 62,6 (64,5)
Island: 60,8 (67,0)
Norge: 60,2 (65,2)
Enligt rapportens analys är den lägsta tillåtna åldern för uttag av allmän pension den viktigaste faktorn för när människor väljer att gå i pension.
I Sverige trycks nu denna ålder upp av politikerna. Från och med 2023 går det inte att börja ta ut inkomstgrundad ålderspension förrän vid 63 år. Från nästa år måste man ha fyllt 66 år för att kunna ta ut garantipension.
Islänningarna
Många väljer alltså att jobba vidare på deltid efter att man har börjat ta ut av sin pension.
I det avseendet sticker islänningarna ut genom att utträdet från arbetslivet sker i genomsnitt 6,2 år senare än pensioneringsåldern. I Sverige är motsvarande siffra ett år.
Lever längre
Under perioden 2007-2020 har pensioneringsåldern i Sverige ökat med 1,1 år.
I dag lever svenskarna nästan tre år längre än när dagens pensionssystem infördes på 90-talet.
En annan undersökning från Pensionsmyndigheten som kom i slutet av april visar att den så kallade medelpensioneringsåldern i Sverige var 64,9 år 2021. År 2020 var medelpensioneringsåldern 65,0 år och 64,6 år under 2019.
Det skiljer sig mycket åt mellan olika yrken. Kvinnor i yrken som generellt sett har låg lön går också oftare i pension tidigt. De får då ännu lägre pension.
I de tio vanligaste yrkena för kvinnor skiljer det 1,3 år i hur tidigt respektive sent man går i pension. För männen är skillnaden 1,1 år.
Rapporterna
Pensionsmyndighetens rapport: Pensionsåldrar och arbetslivets längd.
Finska Pensionsskyddscentralens rapport: Expected effective retirement age and exit age in the Nordic countries and Estonia.
Jämförelsens mått i den finska rapporten är harmoniserat mellan länderna och då inkluderas även de som avslutar arbetslivet med sjukersättning, vilket innebär att resultatet blir annorlunda än i den svenska.
”Ett ganska hänsynslöst system”
Hallå där, Anna Eriksson är sakkunnig i pensionsfrågor hos SPF Seniorerna. Vi jobbar många år och tar ut pension sent trots att grannländerna har ungefär samma medellivslängd – men det verkar inte synas i våra pensionskuvert, eller hur?
– Precis, svenskar jobbar i många år och går i pension sent. Men det återspeglas inte på våra pensioner som snarare är svagare än i grannländerna. Vi gör med andra ord allt rätt, så felet ligger på annat håll.
Vad är felet, anser du?
– Dels har vi ett pensionssystem som ganska hänsynslöst justerar upp den behövliga pensionsåldern, arbetar man inte några år längre efter 65 fyllda så får man en allt lägre pension än tidigare årskullar. Dels är det i andra länder vanligare med någon sorts förtidspension eller flexibel övergång alternativt att pensionen inte påverkas lika mycket av tidigt uttag som i Sverige. Det gör att människor där oftare går i pension men inte slutar arbeta helt förrän några år senare.
Uttagsåldern i Sverige spelar alltså en mycket stor roll för ens pension?
– Ja, större roll än vad flesta känner till. Staten borde sedan 90-talet ha varit tydlig med att i det nya systemet minskar pensionen automatiskt om du inte jobbar allt längre upp i åren. Samtidigt har samma stat inte prioriterat arbetsmiljöfrågor eller andra åtgärder för en verklig arbetsmarknad för majoriteten löntagare som närmar sig pension. Och många åldersgränser signalerar att 65 betyder pension.
– Det driver människor mot uttag vid 65 år, eller tidigare när sjukförsäkringen också sviktar. De som betalar är förstås pensionärerna som får en livslångt lägre pension än förväntat, utan att ha haft möjlighet att skjuta på sitt uttag eller kunskap om detta.
Det vore klokt med mer tydlighet i frågan om uttagsålderns betydelse för pensionen i Sverige, menar Anna Eriksson.
Att ta ut pension vid 65 och sen jobba något år spelar liten roll – det är uttagsåldern som är väsentlig.
– Vi bör också överväga att hitta lösningar från runt 60-63 års ålder så att människor kan kombinera en avtrappning av arbetslivet med första steget in i pensionärslivet, utan att man förlorar så mycket på det som individ som idag. Ju fler som kan arbeta, desto bättre också för staten. Självfallet behöver också trygghetssystemen fungera och nå klart högre åldrar än dagens 65-årsgräns. Och tjänstepensionsinbetalningarna kan inte upphöra vid 65.
