Digitaliserad hälsovård innebär i dagsläget konkreta problem för äldre personer. Det visar ny forskning i tre nordiska länder.
Ett pågående forskningsprojekt, knutet till Lunds universitet, undersöker just nu digitaliseringen av hälsovårdstjänster (e-hälsa) ur äldres perspektiv i tre nordiska länder. Syftet är att ta reda på om det går att leva upp till krav på allas lika rättigheter och möjligheter till god hälsa när hälsovården är digitaliserad.
Totalt har 71 personer som är 75 år och äldre samt 39 anställda inom äldreomsorgen i Finland, Sverige och Danmark intervjuats för forskningsprojektet. Forskarna har intervjuat personer som är 75 år och äldre om deras erfarenheter av att använda digitala hälsotjänster. I Finland fokuserar forskningen på personer som bor hemma, i Danmark på vårdhemsboende och i Sverige på båda grupperna.
– I alla tre undersökta länder uppmuntras äldre att ta ansvar för sin egen hälsa. Det finns dock skillnader i hur långt varje land har kommit i digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänsterna, säger de finska forskarna Elisa Tiilikainen och Hanna Varjakoski i en kommentar.
Politiska beslut kring e-hälsa utgår från att digitala tjänster förbättrar tillgängligheten och uppmuntrar medborgarna att hantera sin egen hälsa. Forskningsprojektet visar dock att det istället innehåller många nya utmaningar för den äldre befolkningen.
– De allmänna sjukvårdstjänsternas webbplatser uppfattas ofta som dåligt utformade och svåra att använda. Många tycker att det är svårt att hitta dem, säger Tiilikainen och Varjakoski.
De menar att många äldre tycker att digitala tjänster känns främmande och opersonliga. Dessutom saknas det ofta möjlighet att kommunicera direkt med vårdpersonalen. E-hälsa bör därför istället utformas redan från början med fokus på användaren, där hänsyn tas till specifika behov relaterade till åldrande och funktionsförmåga.
Vårdpersonal har också stött på utmaningar när tjänsterna digitaliseras, enligt den pågående studien.
– Det har varit förvånande att upptäcka att det inte nödvändigtvis finns någon utbildning eller introduktion i distansvård. Den digitala vården har förändrat arbetets karaktär avsevärt, och det är viktigt att detta också beaktas i utbildningen av vårdpersonalen, säger Varjakoski och Tiilikainen.
Undersökningen visar även att utformningen av offentliga digitala tjänster släpar efter jämfört med privata alternativ. Dålig design påverkar användarupplevelsen och hindrar återkommande användning.
– Om vi vill öka användningen av digitala tjänster behöver deras tillgänglighet och användbarhet förbättras avsevärt, avslutar Varjakoski och Tiilikainen.
De slutliga resultaten av projektet publiceras under 2025.
