En utmattad anhörigvårdare som inte får hjälp kan gå över gränsen i sin frustration.
”När jag tvättar och klär på henne är hon alltid motsträvig och gör det hela omöjligt för mig genom att vara aggressiv mot mig och vägra samarbeta. Jag försöker lugna ner mej, men när hon är så stark och svår så förlorar jag tålamodet, jag bänder och böjer hennes armar och ben med våld och kraft tills hon gråter. Då gråter jag också, av skuld och skam! Hon har varit min stolthet och mitt smycke, nu är hon så förändrad och förstörd!”
Citatet är hämtat ur en studie om övergrepp som en följd av en alltför tung omsorgsbörda. Studien är gjord av Margareta Grafström, professor emerita och sakkunnig vid SPF.
Tillsammans med en grupp forskare beskrev Margareta Grafström hur äldre anhöriga använde olika så kallade bemästringsstrategier för att klara vården och omsorgen om demenssjuka makar i hemmet.
Grafström fann att äldre som begick olika övergrepp mot sina makar många gånger var ensamma och isolerade och utan stöd från samhället, till exempel i form av egenvård eller avlastning.
Forskarna kunde slå fast att deras studie troligen visade ”toppen av det isberg som utgör övergrepp mot dementa äldre, som vårdas i hemmet av en uttröttad make eller maka”.
Margareta Grafström kommer senare i vår att beskriva anhörigvårdarens situation i ett kapitel i en bok med titeln Om demenssjukdomar. Boken är en lärobok på högskolenivå och ges ut av Liber under 2013.
Text Jan Arleij
redationen@veteranen.se
