Tillgänglighet, samordning och personcentrering är sedan länge svaga områden inom svensk hälso- och sjukvård, och resultaten fortsätter att gå ner för 65-plussarna.
Det är den återkommande internationella undersökningen ”International Health Policy Survey” (IHP) som ger den allvarliga bilden.
Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i nio andra länder har fått svara på frågor om sina erfarenheter av vården. Och jämfört med den senaste undersökningen från 2021 går det åt fel håll.
Ett par exempel:
• Bara en av fyra svarar att det är lätt att få vård på kvällar och helger, och färre än tidigare uppger att de fått svar samma dag när de kontaktat vårdcentralen.
• Patienterna rapporterar också sämre upplevelser av mötet med sin ordinarie vårdkontakt.
Sverige är sämst
Undersökningen visar också att ett allvarligt problem inom vården av äldre är den bristande samordningen.
Här presterar Sverige sämst på området bland de undersökta länderna och resultaten har dessutom försämrats sedan den senaste undersökningen.
Till exempel är det färre än hälften som svarar att de fått hjälp av sin ordinarie mottagning att samordna vården, vilket är en minskning med 8 procentenheter.
Fattas information
Många uppger också att deras ordinarie läkare någon gång under de senaste två åren saknat information från specialistvården och vice versa.
– För patientgrupper som äldre och personer med kroniska sjukdomar är samordningen av vården särskilt viktigt och en bristande samordning kan leda till fördröjningar eller i värsta fall utebliven vård eller behandlingar, säger Agnes Lindvall, analytiker vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en presskommentar.
– Det kan även bidra till oro och att ansvaret för samordning läggs på patienten eller hens närstående.
Avstår tandvård
Sverige har generellt låga ekonomiska barriärer till hälso- och sjukvård, konstaterar myndigheten.
Men även här är utvecklingen oroande: i åldersgruppen 65 år och äldre har andelen som avstått tandvård eller tandläkarundersökning på grund av kostnaden ökat från 7 procent 2017 till 15 procent 2024.
Fler resultat
Andelen äldre i Sverige som har en fast läkare har minskat sedan 2021, men är fortsatt högre än 2017.
Få äldre i Sverige avstår hälso- och sjukvård på grund av kostnader, men andelen som avstår tandvård har ökat.
Uppfattningen om vårdens övergripande kvalitet har förbättrats sedan 2021, men försämrats sedan 2017, vilket tyder på en negativ långsiktig utveckling.
Länderna i undersökningen har olika styrkor och svagheter, men stora gemensamma utmaningar är arbetsmiljön, tillgängligheten och kompetensförsörjningen i primärvården, enligt myndighetens analys.
– Vi kan konstatera att trots skillnader i organisering och styrning av vården i de olika länderna så brottas man ändå med liknande problem, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
– Det finns alltså inga färdiga lösningar att kopiera, men tack vare det internationella samarbetet som sker inom ramen för IHP-undersökningen kan vi utbyta erfarenheter och hitta arbetssätt och strategier för att möta gemensamma utmaningar.
Om undersökningen
Den svenska delen av enkätundersökningen har genomförts av SCB på uppdrag av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Cirka 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 65 år och äldre har svarat.
Förutom Sverige ingår Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i studien.
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund.
Myndigheten för vård och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014.
