Det finns brister i den palliativa vården för strokepatienter, enligt forskning från Linköpings universitet.
Forskare vid Linköpings universitet har jämfört hur vården i livets slutskede ser ut för cancerpatienter respektive för strokepatienter. Och de har upptäckt att kunskaperna om strokepatienterna är låg.
– Det verkar finnas en okunskap hos de som vårdar strokepatienter om hur patienterna har det veckan innan de dör. Man vet exempelvis inte om personen dör ensam eller om hen har ont. Detta är anmärkningsvärt och vi ser inte samma tendenser i cancervården, säger Heléne Eriksson, sjuksköterska sedan 25 år tillbaka och numera doktorand.
Forskarna tror att de bristande kunskaperna kan leda till att vården av svårt sjuka strokepatienter blir sämre jämfört med den av patienter som är svårt sjuka i cancer. Som ett exempel får strokepatienter sällan det samtal som man brukar ha med patienter för att förbereda dem på att man inte längre kan bota utan kommer att rikta in vården på att lindra. De anhöriga får inte heller samma uppföljning efter att ha förlorat en närstående i stroke, som de som förlorat en familjemedlem i cancer får.
– Att få en bra vård sin sista tid i livet är viktigt för alla människor, även för de som inte avlider i cancer. Man ska kunna få en så fridfull död som möjligt och slippa en akutvårdsmiljö där vårdpersonal och anhöriga springer in och ut för att vårda andra patienter i samma rum, säger Heléne Eriksson.
