Nu träder fler anställda på Attendo fram och berättar om repressalier efter att ha slagit larm om missförhållanden.
Efter Ekots granskning av fallet Stine Christophersen vittnar nu flera anställda och före detta anställda på Attendo i Sverige om liknande upplevelser.
Under 2018 slog en tidigare anställd larm om brister i vården, men blev då polisanmäld för förtal av Attendos verksamhetschef. Anmälan lades ned när man konstaterade att Attendos agerande stred mot meddelarskyddet.
Så fungerar meddelarskydd
• Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.
• Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
• Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
• Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
• Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
• Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter gäller för anställda på statliga och kommunala myndigheter, kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över samt anställda i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad.
Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet.
Också fackliga representanter för Kommunal och Vårdförbundet menar att det inte är ovanligt att anställda som påtalat brister får repressalier från Attendo.
– Det sker alldeles för ofta, det är ingen engångsföreteelse. Om man framför åsikter så kan det resultera i att jag blir inkallad till chefen, att jag blir kallad för illojal, att jag kanske inte bör jobba på den här arbetsplatsen om jag tycker så här. Då kan man bli hotad med att ”du får dåliga referenser om du talar om det här utanför Attendo”, säger Susanne Augustsson som företräder Vårdförbundet till Ekot.
Kräver ny lag
I offentlig vård har personalen meddelarskydd, alltså en grundlagsskyddad rätt att anonymt lämna information till massmedier.
Meddelarskydd gäller även för anställda i privata bolag som finansieras med offentliga medel, exempelvis Attendo.
Men eftersom en anställd också har en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare uppstår en gråzon.
– Det är helt fel att det skiljer sig åt mellan privat och offentligt driven välfärd, säger Tobias Baudin till TT. Han vill se en lag som bättre försvarar visselblåsare också i privat driven välfärd.
Malin Fredgard Huber, vice affärsområdeschef för Attendo, säger att det inte är hennes bild att Attendo har haft de påtalade problemen.
– Jag har inte fått det till mig att det är så.
Statsministern kritisk
Statsminister Stefan Löfven (S) skriver i ett inlägg på Facebook (6/5) att han reagerar starkt på de uppgifter som rapporterats den senaste veckan om Attendo och vårdbiträdet.
”Vi ska inte ha tysta arbetsplatser eller mörklägga problem inom välfärden”, skriver Stefan Löfven som kräver att Attendo redovisar om hur bolaget har använt de statliga stöd man fått under det senaste året.
130 miljoner
Attendos VD, Martin Tivéus, har sagt (5/5) att han väljer att skänka sin bonus till bolagets utvecklingsstipendium för vård- och omsorgspersonal.
Totalt uppgick VD och koncernledningens bonus till 4,8 miljoner för 2020. Samtidigt har bolaget tagit emot över 130 miljoner kronor i stöd från staten.
