Nu utreds om staten ska ta över vården. Målet är en effektivare sjukvård och bättre tillgänglighet i hela landet.
Beslutet är ett första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap och en av de mest omfattande punkterna i Tidöavtalet, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
– Den här parlamentariska utredningen är för många efterlängtad och ett historiskt första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i en kommentar.
Det är den svenska hälso- och sjukvårdens stora och återkommande problem som är regeringens huvudargumentet för att utreda fördelarna med att lyfta sjukvårdsansvaret från regionerna.
Pandemin
Bland annat pekar Acko Ankarberg Johansson på långa vårdköer, brister i tillgänglighet, dålig arbetsmiljö, bristande kompetensförsörjning och hänsyn till patienters behov men också ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser med bristande patientsäkerhet som följd. Det finns också alldeles för stora skillnader mellan regionerna när det gäller effektivitet.
– Denna utveckling, lärdomarna från coronapandemin och att förväntningarna på ett statligt ansvarstagande för att säkerställa likvärdighet har ökat är anledningar till att regeringen anser att det är angeläget att ompröva statens ansvarstagande och styrning, säger Acko Ankarberg Johansson.
– Målet är att förbättra förutsättningarna för patienternas rätt till jämlik vård och att resurser ska nyttjas mer effektivt.
Även nackdelar
En parlamentariskt sammansatt kommitté – alla riksdagspartier ska vara representerade – får nu i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som enligt regeringen ska möjliggöra ”ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården”. En tidplan ska också tas fram.
Även förstatligandets eventuella nackdelar ska utredas av kommittén som ska ledas av en opolitisk ordförande. Vem det blir har ännu inte offentliggjorts.
Om två år, den 2 juni 2025, ska uppdraget redovisas.
Löfte inför valet
Redan 2013 väckte dåvarande socialminister och Kristdemokraternas dåvarande partiledare Göran Hägglund frågan om att flytta ansvaret för sjukvården från regionerna till staten.
Kristdemokraternas främsta vallöfte i höstas var också att förstatliga vården.
Påverkar
Återstår att se om uppdraget försenar andra utredningar och processer som exempelvis en ny Socialtjänstlag och en eventuell äldreomsorgslag.
Återstår också att se när och på vilket sätt som företrädare för landets seniorer kommer att kunna påverka utredningen.
Enligt Tidöavtalet ska utredningen ”samverka med företrädare för patienter, professionerna, regioner, privata vårdgivare och akademin i syfte att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än idag att erbjuda en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen”.
SPF Seniorerna kommer närmast att analysera kommitténs direktiv. Frågan kan också komma upp på regeringens pensionärskommitté (RPK).
”Ett steg på vägen”
Regeringens besked om att man tillsätter en utredning som ska se över möjligheterna att helt eller delvis införa ett statligt huvudmannaskap för vården välkomnas av Sveriges läkarförbund.
– Läkarförbundet har länge efterlyst en bättre styrning av hälso- och sjukvården. Det är uppenbart att många regioner är för små för sitt uppdrag, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
– Det är också uppenbart att regionerna prioriterar så olika att vården blir ojämlik. Därför är det bra att regeringen nu tar initiativ till att utreda om och hur staten kan ta ett mer övergripande ansvar för vården.
Socialdemokraterna däremot vill se ökad nationell kontroll av vården, men inte genom den lösning som regeringen föreslår att kommittén ska utreda.
– Den typen av krav och regler som vi arbetat med de senaste åren i form av riktlinjer och fast läkare på vårdcentraler ger ökad likvärdighet. Stora organisationsförändringar riskerar att kasta ut hälso- och sjukvården i ett väldigt ovisst läge, säger Socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S).
