Stort grattis! – Ingmar är Årets Senior!

Så vann han äntligen! Mycket välförtjänt då Ingmar Skoog det här året mer än någonsin höjt rösten för äldre och deras rättigheter. Och blivit ett välbekant ansikte för så många fler. Inte minst genom tv-programmet Fyraåringarna på äldreboendet.

Jag är otroligt glad och hedrad över den här utmärkelsen, säger Ingmar Skoog på telefon från Göteborg. Det känns fantastiskt att så många röstat på mig och när jag hörde att det var många som skickat in vykort kändes det ännu finare – att man ansträngt sig och gått och postat ett kort för att lägga en röst på mig!
Han tycker att det känns extra bra att vinna just det här året, när pandemin gjort att det kretsat så mycket kring äldre och hur de har särbehandlats.
– Jag har suttit och tittat på de här presskonferenserna varje vecka och känt mig så frustrerad. De kan ju ingenting om äldre! De har suttit och pratat om ”sköra 70+” och verkar inte ha förstått att det finns en skillnad i risk mellan en 70-åring som springer maraton och en demenssjuk 86-åring som bor på ett äldreboende.

Det var ingen som var intresserad när vi hörde av oss. De hade inte tid, sa de.

Han berättar att han och andra äldreforskare tidigt hörde av sig till både Folkhälsomyndigheten och Socialdepartementet och erbjöd sin kunskap.
– Vi påpekade att man behövde agera snabbt inom äldrevården, då förra våren. Att det behövdes en äldresamordnare, eftersom det fanns 290 kommuner som inte visste hur eller vad de skulle göra. En massa saker behövde organiseras, från skyddsutrustning och hygien till bestämmelser kring besök.
Ingmar sitter med i regeringens äldreforskarråd, en grupp på 16 personer som besitter en bred expertkunskap.
– Men det var ingen som var intresserad när vi hörde av oss. De hade inte tid, sa de. Sedan blev det så mycket som blev fel, som när man förlängde besöksförbuden efter 1 juni till exempel. I början var det möjligen rätt att införa förbuden. Därefter blev det mer av ett övergrepp tycker jag. De hade inget lagligt stöd för det.
Nu tycker han dock att det låter annorlunda när myndigheterna uttalar sig. Attityden har äntligen förändrats.

När det gäller hans egen yrkesbana vet han egentligen inte riktigt hur det kom sig att det blev just åldrandet han kom att ägna största delen av sitt yrkesliv åt. Men när hans mamma skulle flytta till ett boende och de gick igenom saker inför hennes flytt hittade han sin egen gamla gymnasieuppsats – som handlade om åldrandet!
– Jag måste läsa om den nu och se vad jag hade för tankar då, säger Ingmar och skrattar.
Helt klart är att det finns två frågor han brinner lite extra för: att få bort fördomar kring åldrande och att hitta ett botemedel mot demens.
– Jag var lite megaloman när jag var yngre. Jag forskade på allt. Från äldres sexvanor till neurologiska förändringar i hjärnan vid demens, till depression… Jag har väldigt mycket forskning på depression. Och 1996 var mitt forskarteam först med att slå fast att kärlsjukdom kunde öka risken för Alzheimers sjukdom, det var ingen som riktigt trodde det då.

Att jämföra de tidigare generationerna med de senare är som att jämföra två helt olika befolkningsgrupper.

Det är också Ingmar som står bakom begreppet ”70 är det nya 50”. Med det menar han att dagens 70-åringar är lika friska och pigga som 50-åringar var några decennier bakåt i tiden. Han leder den stora H70-studien i Göteborg, en populationsstudie där man samlar in enormt mycket data kring personer födda under olika årtionden, från att de fyller 70 och fram till deras död.
– De första vi följde var födda 1901, de senaste 1944. Nu har vi fått ett stort anslag från Kamprad-stiftelsen så vi ska snart börja följa 50-talisterna.
Det är omfattande undersökningar där man kartlägger personernas fysiska och psykiska hälsa. De får svara på en mängd frågor kring sina levnadsvanor, man tar blodprov, ryggmärgsprov och gör magnetkameraundersökning av hjärnan.
Att jämföra de tidigare generationerna med de senare är som att jämföra två helt olika befolkningsgrupper, säger Ingmar. De som var födda i början av 1900-talet växte upp i ett fattigt jordbrukar-Sverige med enkla bostäder och tunga arbeten. De senare generationerna har vuxit upp i Folkhemmets Sverige. Det man kunnat slå fast i undersökningarna är att de skilda levnadsvillkoren inte bara påverkar hälsan, utan faktiskt också personligheten hos individerna.

Det är 50-årsjubileum för H70-studien i år. Ingmar säger att han aldrig varit så aktiv som forskare som nu. Ändå kommer han att tvingas gå i pension nästa år.
– Det är så reglerna ser ut. De höjer ju åldern successivt, men för mig blir det vid 68 jag får gå. Det är egentligen bisarrt. Jag har aldrig haft så mycket anslag som nu. Jag tror att staten är sämst av alla på att låta folk fortsätta jobba. Det är ett enormt slöseri med resurser.
Sysslolös lär han inte bli i alla fall, efterfrågad som han är. Vem vet, kanske blir det en fortsättning på det populära tv-programmet Fyraåringarna på äldreboendet, där Ingmar var med som expert och bland annat utformade de psykologiska testerna som gjordes före och efter med pensionärerna.
– Det var väldigt roligt, samtliga som var med blev bättre! Det bevisade hur viktigt det är med mänsklig kontakt och att inte sitta ensam. Det är det ingen som mår bra av.
Nästa uppgift han ska ta itu med är att hitta en frisör som kan klippa honom coronasäkert.
– Som det nu är har jag en så kallad coronafrisyr. Det vill säga ingen alls.

Text Ulrika Palmcrantz
Foto Stefan Edetoft

 

Ingmar Skoog är Seniorens expert i seniorhälsa. Läs här.

Fyraåringarna på äldreboendet

 

 

 

Kommentera