Stora förändringar väntar AP-fonderna

Som väntat ställde sig den parlamentariska Pensionsgruppen bakom en ny organisation och ett nytt arbetssätt för AP-fonderna.

Dagen före midsommarafton kom besked från finansdepartementet att de nya reglerna därmed kan skickas på remiss.

Förslaget innebär fyra större förändringar i hur AP-fonderna ska fungera för att nå målet om att säkra så bra pensioner som möjligt.

• Nya regler för placering av buffertkapital. Bland annat ska AP-fondernas möjligheter att placera i onoterade tillgångar utökas betydligt.
• Skärpta krav på hållbarhet. AP-fonderna ska arbeta ”föredömligt med ansvarsfulla investeringar och som ansvarsfulla ägare”, enligt förslaget.
• Tre buffertfonder ersätter dagens fem. Andra AP-fondsmyndigheten ska placeras i Göteborg, och till denna ska nuvarande Sjätte AP-fonden överföras. En av tre nuvarande Stockholmsbaserade AP-fonder ska läggas ner.
• En ny huvudman för fonderna inrättas. Den ska fastställa avkastningsmål och utvärdera förvaltningen.

Kritiken mot förslaget är massiv från arbetsmarknadens parter. Svenskt Näringslivs Carola Lemne, Sacos Göran Arrius, TCO:s Eva Nordmark och LO:s Karl-Petter Thorwaldsson anser i ett gemensamt debattinlägg på di.se att dagens regler är bättre.

– Fonderna levererar precis det de ska: utjämning över tid och hög avkastning till rimlig risk, skriver de fyra och betonar att ”AP-fonderna inte är en del av statskassan utan byggs upp av avgifter från Sveriges företag och löntagare och tillhör framtidens pensionärer”.

– I dag styrs fondernas placeringsbeslut genom lag. Det är transparent och ger tydligt och enkelt ansvarsutkrävande. Det minimerar också risken för att dagspolitiska krav och förväntningar slår igenom på bekostnad av hög avkastning för pensionärernas pengar.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Kommentera