Hemtjänsten kostar sju gånger så mycket i den dyraste kommunen jämfört med kommunen med lägst avgift. Det visar Socialstyrelsen i en ny rapport.
De stora variationerna i hur mycket kommunerna tar betalt för omsorgen till äldre framkommer i den årliga Lägesrapporten om äldreomsorgen som publicerades i förra veckan (29/3).
Rapporten visar att äldre som behöver hjälp från hemtjänsten betalar mellan 70 och ända upp till 488 kronor i timmen.
I nära hälften av kommunerna ligger timpriset på över 300 kronor.
Så mycket varierar priserna
- De flesta kommuner tar mellan 200 och 400 kronor i timmen
- 32 procent tar 201-300 kronor och 49 procent tar 301-400 kronor
- Åtta procent av kommunerna tar ut ett lägre timpris än 201 kronor, och tre procent under 101 kronor
- Samtidigt tar elva procent av kommunerna ut över 401 kronor i timmen
Källa: Socialstyrelsen
– Avgiftsskillnaderna mellan kommunerna påverkar också levnadsförhållandena, framför allt för pensionärer med låg inkomst som bor i en kommun med höga avgifter, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i en kommentar.
– Vi arbetar för en god och jämlik vård på lika villkor för alla vilket innebär att personer ska få rätt vård och omsorg efter behov oavsett vilka de är, hur livssituationen ser ut eller var de bor. Så ser det dock inte ut inom stora delar av äldreomsorgen.
Fortsätter granska
Inte bara hemtjänsten varierar kraftigt i pris. Det är också stora skillnader i avgifter för mat på särskilt boende för äldre.
Socialstyrelsen planerar i kommande arbeten att närmare analysera de stora avgiftsskillnaderna.
20 procent kritiska
Bilden av äldreomsorgen i Sverige är huvudsakligen positiv om man ser till nöjdhet, menar Socialstyrelsen.
Sammantaget uppger åtta av tio äldre att de är nöjda med sitt äldreboende eller hemtjänsten.
Men kontinuiteten brister, betonar myndigheten. Äldre personer möter i snitt under en tvåveckorsperiod 16 olika personer ur hemtjänstpersonalen.
Bra verktyg
Kommunala pensionärsråd runt om i landet kan ha stor nytta av Socialstyrelsens årliga rapport, menar Malin Wennberg, SPF Seniorernas projektledare för pensionärsråd.
– Rapporten är ett bra underlag för ledamöterna. Här ges en lägesbeskrivning som kan användas i granskningen av hur kommunens äldreomsorg fungerar.
Brist på särskilda boenden
Under pandemin märktes en tydlig nedgång i antalet äldre som flyttade in på äldreboenden – en effekt av den höga smittspridning som noterades på särskilda boenden för äldre i början av pandemin.
Under hösten 2021 och våren 2022 har en återhämtning skett men under de senaste månaderna föll den återhämtningen tillbaka igen, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.
– Det kan delvis bero på att det finns en brist på platser i särskilda boenden vilket ju är allvarligt eftersom det innebär att många bor kvar hemma, trots stora vård- och omsorgsbehov. De skulle kunna tillgodoses bättre om de fick möjlighet att flytta, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, som sammanställt lägesrapporten.
Mer från lägesrapporten
• Väntetiden för att få flytta till ett särskilt boende efter biståndsbeslut har blivit längre – 53 dagar – nio dagar längre än föregående år.
• Andelen äldre som använder tio läkemedel eller fler var 48 procent högre 2022 än 15 år tidigare. Dock minskar användningen av olämpliga läkemedel stadigt.
• Nästan hälften av alla med hemtjänst eller som bor på särskilt boende för äldre upplevde ensamhet under 2022.
• Personalens följsamhet till basala hygienrutiner som ökade tydligt under pandemin har nu parkerat på en betydligt högre nivå än före pandemin.
Eva Eriksson: ”Det är en skrämmande läsning”
– Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg för äldre är bitvis skrämmande läsning. Det säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
– Det är fullständigt orimligt att min bostadsort ska avgöra hur mycket jag tvingas betala för den äldreomsorg jag har rätt till, anser Eva Eriksson som konstaterar att lägesrapporten visar på allvarliga brister på ett flertal områden:
– Lägesrapporten visar att det saknas kunskap om vilka effekter den minskade inflyttningen till särskilt boende har fått. Riskerna med en stadigt växande läkemedelsbehandling behöver uppmärksammas. Det är också illa att nöjdheten minskar något, säger Eva Eriksson.
Dessutom urholkas minimibeloppet, som ska räcka till normala levnadskostnader, och det alltmer för varje år som går, understryker Eva Eriksson.
– Om man bor i en viss kommun kan man på grund av höga avgifter inte längre ha pengar kvar till normala utgifter. Det är inte värdigt.
SPF Seniorerna kräver att regeringen tillsätter en utredning som ser över kommunernas avgifter för äldre- och handikappomsorg.
