Att anhöriga varken informerats eller involverats i besluten om att sätta in palliativ vård väcker stark kritik.
SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor, geriatrikern Gösta Bucht, tar sig för pannan över de nya uppgifterna.
Han hänvisar till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för palliativ vård, där det står att så kallade brytpunktssamtal – när man går över från kurativ till palliativ vård – alltid skall utföras och att anhöriga skall vara med.
– Det har högsta prioritet. Det måste också göras personligen av det palliativa teamet inklusive läkare, säger Gösta Bucht.
– Att göra det på distans från läkare fungerar inte, inte heller digitalt som en del försvarat sig med att de gjort.
Blev helt fel
Redan för mer än 20 år sedan kom man fram till i flera projekt att många medicinska problem på äldreboenden gick att lösa med bild och ljud på distans, berättar Gösta Bucht. Vad som dock inte gick och som blev helt fel var att försöka bedöma medicinska frågeställningar som övergång till palliativ vård.
– Att försöka göra en helhetsbedömning per telefon med andrahandsuppgifter är således helt förkastligt och leder med säkerhet till flera felbedömningar av läkaren.
Hur har det då kunnat gå så fel att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått in så många anmälningar från både anhöriga och personal?
– Den allmänna hysterin och rädslan för smittspridning är förstås en orsak. Dessutom har många medicinska beslut på äldreboenden gjorts på distans i alla tider och ofta går det bra, men alltså inte när det gäller palliativ vård. Det borde alla ansvariga läkare veta och förstå.
Ska informeras
Nationella riktlinjer och vårdprogram vid palliativ vård har funnits länge. Både patienter och anhöriga har rätt till och ska informeras om medicinska beslut.
– Ju mer livsavgörande beslut desto viktigare är det. Inget kan egentligen vara mer ingripande än att besluta sig för att övergå i palliativ vård, det vill säga att avsluta sitt liv med en önskan om att det skall gå så lugnt och smärtfritt som möjligt. Information är ju då minst sagt livsviktig för att kunna ta ställning. Beslutet är inte läkarens utan den sjukes!
Den närstående har rätt till full information om det inte är något särskilt som man inte skall föra vidare från patienten, fastslår Gösta Bucht.
