Nu finns en ny mall för kvalitet i äldreomsorgen. Den så kallade Äldrestandarden presenterades nyligen på en konferens i Stockholm.
– Vi får nu mer genomtänkta kvalitetsmått för äldreomsorgen, sa socialutskottets ordförande Emma Henriksson (KD) när hon inledde Swedish Standards Institutes (SIS) seminarium i Norra Latin i Stockholm.
– Vi får ett stöd för att fokusera på valfrihet och på självbestämmandet i vården och omsorgen om äldre.
Det handlar om en kvalitetsstandard som riktar sig mot hemtjänst och boenden inom äldreomsorgen.
Två områden pekas ut i standarden som särskilt viktiga att komma åt:
• Den ofta svaga uppföljningen av kvalitetsarbetet i äldreomsorgen
• Ojämlikheten i att standarden kan variera så mycket mellan olika äldreboenden
– Vi tycker till exempel att det är bekymmersamt att personaltätheten kan vara låg på ett ställe men hög på ett annat trots samma vårdbehov hos de boende, vilket förstås påverkar kvaliteten, betonade SIS VD Thomas Idermark.
– Men med standarden som grund tror jag faktiskt att vi kommer att lyfta verksamheten till en helt annan nivå.
Dagens ofta svaga uppföljning och ojämlikhet riskerar att få stora negativa konsekvenser för de äldre, konstaterar SIS i en debattartikel på Svenska Dagbladets opinionssida, där grundtankarna med den nya standarden redovisas.
Förutom av Thomas Idermark är artikeln undertecknad av representanter från olika delar av den svenska äldreomsorgen: Lena Freiholtz, kvalitetschef Ambea och Vardaga, Barbro Aldén, enhetschef, Lidingö stad, Lillemor Stridh, LO, Hans Hammarlund, representant Handikappförbunden och Uno Landén, som är styrelseledamot i Demensförbundet.
– Vi har i arbetet med standarden fokuserat på de äldres möjlighet att planera och genomföra sitt dagliga liv och förebygga ohälsa och sjukdom. Det måste finnas flexibla lösningar inom omsorgen som tar hänsyn till individuella behov.
Mer konkret betyder det flera saker, betonar SIS:
• beslut om utförandet av insatser ska fattas i nära samråd med de äldre och i förekommande fall deras närstående
• de äldre ska själva välja när och hur stöd och service ges
• god arbetsmiljö för personalen
• personalen måste ha en hög och relevant kompetens
• det måste finnas möjlighet till social samvaro
Med hjälp av standarden ska det också bli enklare för kommuner att upphandla och utvärdera, det ska bli tydligare hur omsorg ska bedrivas och hur bemanningsbehovet ska bedömas.
– Vi har skrivit standarden så att den kan användas som underlag vid så kallad tjänstecertifiering. Detta gör att alla som utför hemtjänst eller erbjuder boende med äldreomsorg kan certifiera sig mot standarden. På så sätt vet de äldre, när de ska välja äldreboende eller hemtjänst, att de certifierade utförarna håller en god kvalitet på omsorgen.
Kvaliteten blir bättre på alla äldreomsorgsverksamheter som använder följer den nya standarden, hoppas SIS.
– Kvaliteten kommer inte längre att avgöras av vilken utförare som driver äldreboendet eller var i landet den äldre råkar bo.
Bakom det över två år långa arbetet med Äldrestandarden finns också SPF Seniorerna som deltagit genom folkhälsoansvarige Ola Nilsson. Sammanlagt har ett femtiotal organisationer varit med och tagit fram underlaget till Äldrestandarden.
Arbetet startade hösten 2012 på uppdrag av Socialdepartementet under ledning av dåvarande äldreminister Maria Larsson (KD).
Äldrestandarden avser både offentliga och privata vårdgivare.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Det är SIS
SIS står för Swedish Standards Institute.
SIS är en medlemsbaserad, ideell förening som är specialiserad på nationella och internationella standarder.
Affärsidén är att hjälpa kunder att utvecklas och effektiviseras genom att erbjuda en neutral mötesplats för påverkan på standarder, utbildning och tillgång till vägledande information.
SIS har 160 medarbetare och drygt 12 000 kunder, bland annat myndigheter, börsföretag, små och medelstora företag, kommuner, landsting och organisationer.
Alla kunder som deltar i olika standardiseringsprojekt är också medlemmar, 2013 hade SIS 1 694 företag, myndigheter och organisationer som medlemmar.
Den nya Äldrestandardens formella namn är:
”Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende”.
Den kan laddas ner från www.sis.se
Äldreomsorgen kostar kommunerna cirka 90 miljarder kronor om året, vilket motsvarar 2,7 procent av BNP.
Cirka 89 000 personer bor i äldreboenden runt om i Sverige och cirka 220 000 har hemtjänst.
Näst efter Nederländerna är Sverige det land inom EU som satsar mest resurser på äldreomsorgen.
