Språkkunskaperna inom äldreomsorgen är för dåliga och det leder till risker för de äldre. Det tycker regeringen som öppnar för språkkrav.
Man gör det genom att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd som gör det lättare att bedöma vilka svenskkunskaper medarbetarna behöver i äldreomsorgen.
– Vi vill tydliggöra språkkraven så att kommunerna får en möjlighet att helt enkelt kontrollera vilka kunskaper de som ska anställas har i svenska språket, säger integrationsminister Anders Ygeman (S) i en kommentar.
Redan idag står det i Socialstyrelsens allmänna råd att äldreomsorgens personal bör ha förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska.
Har varit otydligt
– Det finns i lagstiftningen tydligt att man ska kunna prata och skriva svenska. Nu vill vi tydliggöra språkkraven så att kommunerna får en möjlighet att helt enkelt kontrollera vilka kunskaper de som ska anställas har i svenska språket, säger Anders Ygeman.
– I och med att kriterierna varit ganska otydliga är det alltför många som inte talar tillräckligt bra svenska och därmed alltför många äldre som inte får tillräckligt bra omsorg, konstaterar Anders Ygeman.
Pengar finns
Språkbedömningsstödet är främst tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna användas för att se om befintlig personal har behov av att stärka sina kunskaper i svenska.
Når man inte upp till kraven är det upp till arbetsgivaren att utbilda. För detta har kommunerna fått 61 miljoner kronor per år fram till 2024, enligt Ygeman.
Nästa år
Behoven att förbättra språkkunskaperna är på många håll mycket stora. Både Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen.
Det dröjer dock innan språkkravet kan bli verklighet. Socialstyrelsen ska senast den 28 februari 2023 redovisa uppdraget till regeringskansliet. Först därefter kommer kommunerna ha möjlighet att använda sig av det.
