Upplysta städer och gator är trevligt och tryggt för människan. Men det konstgjorda ljuset utgör samtidigt ett dödligt hot för både djur och växter. Kanske är det dags att börja släcka?
När de nykläckta havssköldpaddorna ska ta sina första steg är de programmerade att gå mot gryningsljuset borta i horisonten. Så har de gjort sedan urminnes tider. Men den moderna världens upplysta städer spelar dem ett grymt spratt med sitt artificiella ljus som sprider sig över himlen. Sköldpaddorna drar sig mot stadens ljus, går åt fel håll, utsätts för faror av rovdjur och trafik – och dör.
Havssköldpaddor är ett av de mest tydliga exemplen på hur vår konstgjort upplysta värld påverkar djur och natur.
I boken Mörkermanifestet (Natur & Kultur) lyfter biologen Johan Eklöf frågan om mörkret, som behövs för djurens och naturens skull.
– Livet på jorden har styrts av rytmen mellan ljus och mörker i miljarder år, av solen och månens ljus. Artificiellt ljus har vi haft i runt hundra år. Hur det artificiella ljuset påverkar är en fråga vi måste ta på allvar, säger han.
Det konstgjorda elektriska ljuset används så flitigt att det får konsekvenser för människor, djur och natur. Man pratar om ljusföroreningar. Fenomenet har ökat i takt med att städerna växer och trafiken ökar. I dag lever i stort sett alla i Europa och Nordamerika under en himmel som är påverkad av artificiellt ljus.
Trenden går mot en allt mer upplyst värld. Och det går väldigt snabbt.
– Ja, det verkar så. En beräkning är att den belysta ytan kommer att ha fördubblats om 30 år och att mängden artificiellt ljus ökar med fyra procent varje år. Det har blivit billigt att lysa upp med LED, även fattigare områden börjar lysa alltmer, säger Johan Eklöf.
För oss människor har artificiellt ljus förstås en rad fördelar. Men för vissa djur kan det hota artens existens och därmed rubba näringskedjor. Tuffast är det för nattdjur. Johan Eklöf har forskat om ett av dem: fladdermössen.
Kanske har du sett fladdermössen lämna kyrktornet när mörkret faller. Kanske var det länge sen, för i dag är den synen mindre vanlig. När Johan Eklöf undersökte kyrkomiljöer i Västergötland kunde han konstatera att fladdermusbeståndet hade minskat markant i kyrkorna under de senaste 30 åren.
De kyrkor som fortfarande vilade i nattligt mörker hade sina fladdermöss kvar. Men många kyrkor hade fått tjusig fasadbelysning och eftersom fladdermöss av säkerhetsskäl inte vill bo på upplysta platser finns de inte kvar. En brittisk studie visar att fladdermöss inte flyger ut från belysta miljöer för att fixa mat. De väntar ju på mörkrets skydd, som inte kommer. Följden blir att de svälter ihjäl.
Insekter påverkas också av artificiellt ljus. Beståndet minskar, visar studier.
– Jordens uppvärmning och miljögifter har nämnts som förklaringar, men man vet inte i vilken utsträckning ljuset spelar in. Men att det gör det törs man nog påstå.
Att slippa insekter kan nog uppskattas av många, men det får allvarliga konsekvenser i naturen.
– Den största konsekvensen är minskad pollinering. Växter går inte i blom och det blir inga frukter utan pollinering. Dessutom är insekterna en del av näringskedjan.
Även den utrotningshotade ålen påverkas av för mycket ljus. Ålen väntar tills det är riktigt mörkt innan den flyttar, eftersom mörkret är ett skydd mot rovdjur. Men frågan är vad som händer om det aldrig blir riktigt mörkt.
Flygekorrar, som EU klassar som hotade, flyttar inte heller när det är ljust.
– Och de kan behöva flytta för att hitta en partner, för att undvika inavel och för att hitta föda.
Även fåglar påverkas. Ljuset styr flyttperioderna som riskerar att förlängas när det ständigt är ljust vilket kan leda till sämre immunförsvar och risk för virusspridning.
Ljuset kan också lura växter att gå i blom vid fel tid.
– Ett belyst träd kan fälla blad för sent. Blir det kallt då kan trädet skadas. Och går växterna i blom för tidigt på grund av ljuset tajmar det inte med insekternas pollinering.
Allt detta kan låta nattsvart, men Johan Eklöf är ändå försiktigt optimistisk. Det pratas allt oftare om det konstgjorda ljusets påverkan på människa och miljö. Flera forskningsprojekt är på gång.
Enligt Johan Eklöf är det i första hand mängden ljus som är problemet, men det går också att välja mindre skadligt ljus. Ljus med röda våglängder kan vara mer skonsamt för till exempel fladdermöss och insekter.
– Så långt man vet drabbar ljus med röda våglängder inte fladdermöss på samma sätt och det kan vara bättre i utemiljöer.
Detta har några kommuner tagit fasta på. Bland andra Mölndal och Järfälla har satt upp röd utomhusbelysning för att minska ljusföroreningarna och värna fladdermöss och insekter.
Johan Eklöf vill slå ett slag för att fler kommuner tänker på belysningen.
– Ta med det i stadsplaneringen. Man kan tänka på var och när man lyser upp, säger han.
Rådet till privatpersoner är detsamma:
– Tänk på var och när. Ett tips är att använda en timer och kanske placera lamporna lägre.
Text: Annika Hällqvist
Så påverkas du av ljuset
Det elektriska ljuset har senarelagt människans vanor. En gång i tiden var midnatt mitt i natten – inte läggdags.
Visst är det trevligt med sena tv-kvällar och upplysta hem när mörkret fallet utanför knuten. Men ljuset från lampor, mobiltelefon, dator och tv påverkar vår produktion av melatonin.
Melatonin är vårt sömnhormon som produceras i tallkottkörteln och som får oss att sova på natten. Ljus och mörker styr hur mycket melatonin som produceras. Ju mer ljus som kommer in via ögats näthinna, desto mindre melatonin. Ju mer mörker vi omger oss med, desto sömnigare blir vi.
Produktionen av melatonin är som högst under dygnets mörka timmar. Men får vi för mycket ljus på kvällen kan utsöndringen av sömnhormonet minska med sömnproblem som följd. Samtidigt ökar risken för övervikt, depressioner och diabetes. En studie visar också på samband mellan ljus och vissa cancerformer.
