Vårdplatserna ska bli fler och den ofrivilliga ensamheten minska. Det är två huvudpunkter i nya regeringens första budget när det gäller hälso- och sjukvården.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade i tisdags (1/11) satsningar inom vård, omsorg och socialpolitik.
Åtgärderna finns med i den budgetproposition för 2023 som regeringen lägger fram i nästa vecka (8/11).
Morotspengar
Två miljarder går till att få fram fler vårdplatser.
Regeringen vill öka den så kallade prestationsbaserade ersättningen, eller ”morotspengarna”, till de regioner som lyckas få fram fler vårdplatser. Pengar går också till att ta fram en nationell plan för fler vårdplatser.
En nationell vårdförmedling ska också börja arbeta nästa år. Uppgiften blir att leta lediga tider och vårdplatser i landet för personer som inte på hemmaplan får vård inom vårdgarantins 90 dagar.
Men förmedlingen ska enligt Acko Ankarberg Johansson inte kunna beordra regionerna att hjälpa varandra utan ska bara kartlägga vilken kapacitet som finns och var den finns.
Regeringen viker 300 miljoner kronor per år i tre år framöver till att främja tillgängligheten till primärvård och vårdcentraler på landsbygden. Exakt hur medlen ska användas kommer regeringen att diskutera med regionerna framöver.
Nationell strategi
Socialminister Jakob Forssmed presenterade en satsning på 145 miljoner under 2023 som ska motverka den ofrivilliga ensamheten i samhället.
Han utlovade också en nationell strategi för att ytterligare försöka komma åt problemet.
Kostnaderna för samhället är stora, och de som lider värst är äldre, framhåller Jakob Forssmed som säger att budgetsatsningen för att minska ensamheten är den största någonsin.
– Den ofrivilliga ensamheten kan drabba personer i alla åldrar, men är som mest utbredd bland äldre över 85 år, säger Jakob Forssmed.
– Därtill vet vi att pandemin inneburit en ökad ensamhet och isolering. Nästan hälften av pensionärerna i en undersökning i maj 2020 uppgav att de kände sig mer ensamma då än innan coronapandemin började.
Hälsosamtal
Satsningen får kosta 300 miljoner kronor per år och ser bland annat ut så här:
● 5 miljoner kronor avsätts för att påbörja arbetet med att ta fram den nationella strategin som ska förebygga och bryta ofrivillig ensamhet i olika grupper och i samhället i stort. För 2024 och 2025 beräknas 25 miljoner kronor årligen till att genomföra strategin.
● 145 miljoner kronor riktas till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom förebyggande äldresamtal/hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende och innebär en uppsökande verksamhet för att samtala om livssituationen, hur hälsan kan förbättras och de gemenskapsmöjligheter som finns.
● 50 miljoner kronor avsätts för att motverka ensamhet bland äldre, särskilt i vård och omsorg om personer med demenssjukdom.
Socialministern berättade också att regeringen avsätter 25 miljoner kronor för nästa år och 50 miljoner årligen 2024 och 2025 till idrottsrörelsens och pensionärsorganisationernas arbete med idrott för äldre.
Positiva steg
Gensvaret på regeringens besked är positivt.
– Jag välkomnar regeringens satsning mot oönskad ensamhet. Svår ensamhet och isolering kan leda till sjukdom, till men för både den enskilde, närstående och samhället i stort. Genom de ekonomiska medel som föreslås och en nationell strategi kan staten och föreningslivet motverka problemet, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson i en kommentar.
Ambitionen att göra hälso- och sjukvården mer jämställd är positiv, fortsätter Eva Eriksson.
– Låt vården bli bättre anpassad till äldre kvinnors förutsättningar och behov.
Föreningslivet
SPF Seniorerna vill se en investering i Sveriges primärvård, över hela landet.
– Därför är regeringens förslag om fortsatt stöd för en mer effektiv primärvård på landsbygden ett steg i denna riktning.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson är också positiv:
– Vi vet att många äldre blev socialt isolerade under pandemin, därför är det välkommet att regeringen ser vikten av att satsa på den här gruppen och ser kraften i föreningslivet, säger han i ett pressmeddelande.
Hela budgeten
Besked om hur stora de generella statsbidrag till regionerna blir väntas komma först när finansminister Elisabeth Svantesson (M) lägger fram hela budgeten på tisdag.
Kritiska läkare och sjuksköterskor
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale och Jani Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet står fast vid sitt tidigare krav att den nya regeringen ska tillsätta en kriskommission för vården.
Förslag om vårdplatsmiljarderna och en nationell vårdförmedling får godkänt, men de riktade statsbidragen kommer inte att vara tillräckliga för att lösa vårdplatsbristen.
– Vi ser det som grundläggande att man kopplar ihop problem med arbetsmiljön med patientsäkerheten. Våra medlemmar lyfter vårdplatsbristen som ett av de största arbetsmiljöproblemen, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Dagens Medicin.
Hon pekar också på en färsk rapport från Myndigheten för vårdanalys som säger att det fortfarande är väldigt få som har en fast läkarkontakt i primärvården, endast 30 procent.
– Man måste skapa balans mellan resurser och ansvar i primärvården och utbilda och anställa fler läkare. Vi vet ju att vi behöver vara dubbelt så många allmänläkare som i dag.
Sofia Rydgren Stale understryker att det i nuläget är svårt att bedöma de budgetsatsningarna eftersom hela budgeten ännu inte offentliggjorts.
Vårdförbundet saknar tydliga satsningar på primärvården och vårdcentralerna.
Kommunerna måste också få mer resurser att anställa sjuksköterskor i större utsträckning och skaffa möjligheter till exempelvis syrgasbehandling på särskilda boenden.
– Alla svenska kommuner fick ju nedslag av Ivo då man inte klarat sitt åtagande under pandemin. Många äldre dog, men det visade sig ju att kommunerna hade kunnat rädda många om de haft tillgång till syrgasbehandling, säger Jani Stjernström till Dagens Medicin.
