Sex viktiga äldrefrågor

Den 11 september står för dörren. Vilken är din viktigaste fråga när du står i valet och kvalet? Några besked har partierna gett väljarna under sommaren. Men de raka svaren håller man tätt intill bröstet ända fram till veckorna före valdagen.

Tandvården

KD stack ut hakan strax före midsommar. För att fler äldre ska gå till tandläkaren vill partiet att skattebetalarna ska ta halva räkningen för tandvård som kostar över 1 200 kronor. Kostnad för staten: 1,6 miljarder per år.
Men man går ännu inte så långt som bland annat SPF Seniorerna kräver: att tandvård ska vara en del av den övriga sjukvården.
C och L är på KDs linje medan M säger ett rakt nej till idén. S, V, MP och SD säger ja – om än på sikt.

Vill du läsa mer? Samtliga svar från partierna här

Äldreomsorgen

Sorgebarnet i den svenska välfärden kom i rampljuset under pandemin och efter Coronakommissionens granskningar. På frågan om hur stora resurser partierna vill satsa på äldreomsorgen säger samtliga partier att man vill satsa mer från statligt håll. V bjuder högst med tio miljarder per år i förstärkta generella statsbidrag.

Läs också: Var är äldrefrågorna i valrörelsen?

På frågan om man tänker ta initiativ för att få mer läkartid på våra särskilda boenden svarar alla partier jakande. Likaså lovar alla partier att verka för fler platser i särskilda boenden.

Vill du läsa mer? Vad partierna lyfter som den enskilt allvarligaste bristen inom äldreomsorgen hittar du här

Kontanterna

Kontanter är det enda icke-kommersiella och analoga betalningsmedlet, men fasas ändå ut i snabb takt. Seniororganisationerna har protesterat högt och länge och nu vill också åtta av tio svenskar kunna betala med kontanter även i framtiden, enligt en färsk Sifoundersökning.
Men fyra partier – S, M, L och C – säger nej till att handel och restauranger genom lag ska vara skyldiga att ta emot kontanter som betalningsmedel. Det framgår av en kartläggning av riksdagspartiernas uppfattningar som den ideella organisationen Sveriges Konsumenter (där SPF Seniorerna är medlem) har gjort. V, SD och KD svarar ”Ja” och MP svarar ”delvis” på frågan om lagkravet.

Vill du läsa mer? Kartläggningen Konsumentkompassen hittar du här

Bostäderna

Liksom äldreomsorgen är bostadsfrågan något som i första hand kommunerna ansvarar för (se sidan 34 om ansvarsfördelningen stat, kommun, region). Riksdagspartierna är klart obenägna att öka den statliga styrningen. Men det går att hitta sprickor i fasaden. MP och S är positiva till ett statligt investeringsstöd till gemensamhetslokaler. V vill se stöd till gemensamhetsboenden. När det gäller SPF Seniorernas krav på nytt investeringsstöd för installation av hiss och om- och tillbyggnad för bättre tillgänglighet är det nej från C, KD, L, och M – medan MP och V är för. S hänvisar till rätten att söka bostadsanpassningsbidrag. SD har inget förslag men säger att man inte stänger dörren.

Vill du läsa mer? Utförliga svar hittar du här

Vården

Miljöpartiet lovade i maj att staten från och med 2023 ska satsa tio miljarder varje år på sjukvården. Från 2026 ska statsbidragen vara på en permanent högre nivå med 40 miljarder kronor.
Pengarna ska gå till kommuner och regioner och användas till fler medarbetare och högre löner – i snitt 1 000 kronor per månad för 270 000 medarbetare. Löftet är också att 50 000 nya medarbetare ska anställas inom vård och omsorg under nästa mandatperiod.
Fler bud från övriga partier är att vänta i valrörelsens slutskede.
För att klara vården anser KD att regionerna ska läggas ner. Övriga partier vill behålla regionerna – men M, C, L och SD vill samtidigt se större nationell styrning. S, V och MP vill se färre och större regioner.

Vill du läsa mer? Utförligare om vad riksdagspartier lovar gällande vården finns här

Pensionerna

I juni klubbade riksdagen igenom en historisk höjning av garantipensionerna. Men partierna är inte överens. Knäckfrågorna om systemets finansiering och hur det bättre ska ha lönat sig att ha arbetat ett helt liv kvarstår.
Men hur hög ska pensionen vara – och fungerar pensionssystemet?
I korthet anser V att allmän- och tjänstepension ska ge 80 procent av slutlönen i pension för låg- och medelinkomsttagare. S säger 70 procent, C svarar att den allmänna pensionen bör vara 60 procent medan MP konstaterar att dagens 50 procent är för lågt. SDs förslag är 1 000 kronor mer för alla. M vill sänka skatten och L betonar betydelsen av ekonomisk tillväxt för att få upp pensionsnivån.
Partierna i pensionsgruppen – C, L, M, KD och S – anser att pensionssystemet i grunden är bra, även om alla ser behov av löpande förbättringar. MP har samma inställning. S vill dock höja avgiften till systemet, liksom V. SD vill ”skjuta till mer pengar”.

Vill du läsa mer? Partiernas besked hittar du här