Seniorråd – snart i alla kommuner

SPF Seniorernas enträgna arbete med att bli lyssnade till i kommunpolitiken går framåt. Nu finns pensionärsråd i nästan alla kommuner enligt en unik kartläggning. Bara fyra kommuner fattas!

– Vi behöver ha en nationell bild av hur många kommuner och regioner som har pensionärsråd. Tack vare föreningar och distrikt har vi nu lyckats få fram den.
Sedan 2021 arbetar Malin Wennberg som SPF Seniorernas projektledare med uppgiften att stötta och utveckla arbetet för de som har uppdrag i pensionärsråden i landets kommuner och regioner.
Och läget ser bättre ut än man tidigare trott. Samtliga regioner och så många som 286 kommuner har råd.
Detta sedan två ”rådlösa” kommuner under 2023 tänkt om och inrättat pensionärsråd: Ystad i Skåne län och Bollebygd i Skaraborg med 32 000 respektive 10 000 invånare.

Att bara fyra kommuner saknar pensionärsråd är historiskt sett en stor framgång för den svenska pensionärsrörelsen.
Det framhöll också statsvetaren David Feltenius när han gästade Pensionärsparlamentet i Umeå (5-6 oktober). Parlamentet, arrangerat av bland andra SPF Seniorerna i Västerbotten, lyfte just frågan om hur SPF Seniorerna ska kunna öka sitt inflytande i kommuner och regioner via råden.
– Pensionärsråd är inte bara viktigt för seniorer utan också för att få svensk demokrati att fungera mer vitalt, konstaterade David Feltenius som i studien ”Kommunala råd” från 2022 bidrar med ny kunskap inom ett område där forskningsläget är svagt.

Hans studie kan därmed utgöra ett viktigt underlag när SPF Seniorerna har att försvara de råd som finns – och för att få de fyra kvarvarande kommunledningarna att tänka om.
Till skillnad från övriga nordiska länder finns ingen lag i Sverige som säger att kommuner och regioner ska inrätta råd. Det kommunala självstyret sätter stopp.

– Att det ändå är så vanligt med pensionärsråd i Sverige är ett uttryck för pensionärsorganisationernas makt och inflytande, centralt och lokalt. Centralt har man drivit på för att det ska skrivas reglementen och lokalt har pensionärsföreningarna sett till att man verkligen har etablerat råden.
Pensionärsråden fungerar också som hand i handske i det demokratiideal som gäller för den lokala demokratin, enligt David Feltenius.
– Det idealet handlar om att vi har en valdemokrati med val vart fjärde år men också en ambition om en kompletterande deltagardemokrati i form av exempelvis just pensionärsråd.
Det är detta som praktiseras i pensionärsråden, menar han. Man släpper in medborgarna, det uppstår möten med folkvalda, det möjliggör insyn i viktiga kommunala frågor och deltagande i diskussioner och debatt.
– Till alla som har erfarenhet av och som jobbar med pensionärsråd vill jag säga att det är ett viktigt arbete ni utför. Det handlar inte bara om att bevaka äldreomsorgen och liknande utan ytterst om att bidra till demokratiarbetet i kommunen.

Davids Feltenius forskning borrar i hur råden fungerar, bland annat med en enkätundersökning utförd 2020-2021.
80 procent av pensionärsorganisationernas ledamöter svarade jakande på frågan om ”Mina åsikter tillmäts betydelse i detta råd?”.
Men i praktiken är bilden inte entydigt positiv. Knappt hälften svarar ja på frågan om ”Beslut och förslag blir genomförda i praktiken”.
Samma utfall blir det på påståendet att ”Rådet har inflytande över kommunala organs beslut” – hälften håller alltså inte med om detta.
Så är då glaset halvfullt eller halvtomt?
– Allmänt behöver pensionärsråden vässa sitt arbete om inflytandet ska öka, menar Malin Wennberg. Men för att veta hur det ska gå till behöver man förstå hur det egna rådet fungerar.
Malin Wennberg talar om en utvecklingstrappa som går från att det helt saknas pensionärsråd till att politikerna inser att de verkligen behöver seniorernas perspektiv och åsikter. Däremellan finns nivån med informationsstunder med kaffe och bullar respektive en mer konfliktfylld relation men där politikerna i alla fall inte kan runda seniorerna.

– Vi behöver komma dithän att vi ska ha välfungerande pensionärsråd i hela landet. För att nå det målet behöver vi ta fram strategier för att ta oss uppåt i trappan.
Ett viktigt arbete är också att få fler politiker att inse värdet av väl fungerande pensionärsråd, fortsätter hon.
– Förankrar man frågorna i ett tidigt skede med den målgrupp som det berör blir resan mot beslut och genomförande så mycket smidigare. Då slipper man också ha grupper av arga människor med plakat utanför kommunhuset…

Sju viktiga tips från Malin Wennberg

• Seniorråden (eller pensionärsråden) måste komma in tidigt för att ha möjlighet att vara delaktiga.
• Seniororganisationernas företrädare måste aktivt driva frågor och ta egna initiativ för att få upp frågor på dagordningen i pensionärsråden, för att sedan noggrant följa upp resultaten, och om de har uteblivit – fortsätta att ifrågasätta.
• Jobba gemensamt så att det finns en koppling mellan pensionärsråd och distrikt och förening. Det är viktigt att den som sitter i pensionärsrådet känner stöd från sina SPF Seniorerna-kompisar i föreningen.
• Samarbeta med systerorganisationerna PRO, SKPF med flera. Det blir enklare och roligare att jobba tillsammans. Och mycket större möjligheter att påverka på riktigt. Diskutera inför sammanträdena – då måste seniorerna tala med en röst.
• Frågar du vem som är intresserad av att jobba med påverkan får du inte lika många händer i luften som om du frågar om vem som är intresserad av hur hemtjänsten fungerar. Då kommer många fler att känna sig intresserade. Mycket handlar om vilka ord vi använder.
• Vi kan bli bättre på att leta bredare efter våra representanter i pensionärsråden. Kanske är det till och med en person som ännu inte är medlem i SPF Seniorerna som skulle kunna vara en utmärkt ledamot.
• Det är viktigt för pensionärsrådets status att det finns ett reglemente och ett styrdokument som reglerar arbetet och som ger möjlighet till ett brett inflytande. SPF Seniorerna har tagit fram ett mallreglemente som man kan använda som stöd i arbetet.

Därför har de tänkt om

Kommunfullmäktige i Bollebygd fattade den 4 maj beslutet att inrätta ett pensionärsråd.
Ulf Rapp (S) är kommunstyrelsens ordförande sedan årsskiftet.
– Det är alldeles för många föreningar i Bollebygds kommun som har för lite inflytande över samhällsutvecklingen. Därför skrev jag 2021 i min förra roll som kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i utbildningsnämnden en motion som bifölls om att inrätta ett föreningsråd.
– När jag sedan i början på 2023 blev kommunalråd uppvaktades jag av pensionärsorganisationerna och bjöd sedan in dem till en träff där också vice ordförande i kommunstyrelsen och ordföranden i socialnämnden var med. På den vägen är det.

Närmast gäller det att kommunen tar fram ett reglemente för rådet. På bordet ligger ett mallförslag från SPF Seniorerna som arbetats fram under fjolåret.
Även Ystads kommun har bestämt sig för att satsa på ett seniorråd. Man arbetar nu med att utforma rådet och förhoppningen är att det ska vara i gång under 2024. Ett gemensamt arbete av SPF Seniorerna, PRO och SKPF Pensionärerna i Ystad ligger bakom genombrottet.

Paula Nilsson (M) är kommunstyrelsens ordförande. Hon säger att kommunen och de olika facknämnderna egentligen alltid har haft återkommande dialogmöten med både pensionärsråd och tillgänglighetsråd, men inte som ett formellt kommunalt pensionärsråd. Facknämnderna har också haft rollen som remissorgan vid större frågor som berör seniorer och tillgänglighet.
– Därför har inte frågan tidigare stått högst upp på agendan. Men i vår dialog med pensionärsorganisationerna arbetar vi för att inrätta ett kommunalt pensionärsråd eftersom det vid flera tillfällen framförts behov av att samla frågorna under en och samma hatt. Det tänker jag också är rimligt med tanke på Ystads demografi med en hög andel seniorer.

Kommentera