Seniorer varnar: ”Svårt för många sätta sig i säkerhet”

Brandsäkerheten vid Mjölkuddens trygghetsboende i Luleå är långt ifrån tillfredsställande. Det anser de boende själva, som inte tycker att kommunen lyssnar.

De boendes talan förs av hyresgästen Hans Fingal som kräver att kommunens bostadsbolag Lulebo och Luleås kommunledning agerar.

– Vi har påtalat bristerna under lång tid men ingenting händer. Det gör mig besviken, säger Hans Fingal, en av dem som representerar den så kallade husgruppen som företräder hyresgästerna i trygghetsboendet.

Byggnaden, som ägs av Lulebo, består av två byggnader i sex respektive sju plan, med ett 80-tal lägenheter och cirka 100 boende.

– Uppskattningsvis ett 25-tal hyresgäster är beroende av rullator eller rullstol, säger Hans Fingal, som också är medlem i SPF Seniorerna Mjölkudden.

Håller inte

Fastighetens säkerhetsklassning benämns ”verksamhetsklass 3a” och är utfärdad av Boverket. Den klassningen förutsätter att de boende ska ha god lokalkännedom och ha goda förutsättningar att sätta sig själva i säkerhet.

Men det håller inte i verkligheten, menar Hans Fingal:

– Medelåldern är mellan 75-80 år, och en del boende har problem med hörsel, syn och minne. Det skulle innebära stora svårigheter för många att sätta sig i säkerhet om olyckan skulle vara framme. Nödutrymning ska nämligen ske via trapphus.

– Människor med funktionshinder uppfyller naturligtvis inte de här kraven. Det är oacceptabelt att människor med rollator på det här sätter riskerar liv och hälsa på grund av brister i brandskyddet.

Kämpat länge

Husgruppen har påtalat riskerna ända sedan 2018. Men uppvaktningar av Lulebo, socialnämnden, Luleås kommunledning och räddningstjänsten har inte lett till något resultat.

Husgruppen har också haft en dialog med Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brandskyddsföreningen.

– Boverket, MSB och Brandskyddsföreningen delar vår oro. Men lokalt är det tyvärr bara räddningstjänsten som gett oss respons. Men ännu har alltså ingenting hänt.

Ändra klass

Sedan april 2019 har kommunerna möjlighet att erbjuda ”biståndsbedömt trygghetsboende”, vilket innebär att de boende får rätt till hemtjänst, hemsjukvård och andra stödinsatser. Den formen har även högre säkerhetskrav för brandskydd enligt Boverkets regler. Det medför krav på särskilda insatser, som exempelvis larmsystem och automatiskt sprinklersystem.

Den klassificeringen borde Lulebo och Luleå kommun satsa på också i sina trygghetsboenden som inte är biståndsbedömda, säger Hans Fingal som beklagar att kommunledningen istället ”frånsäger sig allt ansvar”.

Detta trots att Socialtjänstlagen slår fast att en kommun ska ”verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden”.

Kostnader

Hans Fingal tror att det är ekonomiska intressen som styr kommunen.

– En människa på äldreboende kostar kommunen i snitt en miljon per år, medan en som bor hemma kostar 500 000. Tanken med trygghetsboende är bra men då måste kommunen också leva upp till kraven.

Enligt lokaltidningen NSD är Räddningstjänsten medveten om kritiken som förts fram av seniorerna i Luleå.

– Problemet finns också på många andra håll i landet. Ansvaret ligger på fastighetsägare och verksamhet, säger Räddningstjänstens befäl Adam Dahlberg.

Tydligt mål

Hans Fingal hoppas på handling och hänvisar till Räddningsnämndens delmål från 2018:

– Där står att trygghet, välbefinnande och delaktighet ska öka hos kommunens äldre befolkning.

Kommentera