Livet som pensionär innebär ofta en rejäl risk för svag ekonomi. Nya siffror visar hur många seniorer som långvarigt sitter fast med låga inkomster. Men det går att ändra.
SPF Seniorerna har kartlagt inkomstnivåerna bland äldre – den så kallade inkomströrligheten. Syftet är att se hur inkomsterna förändras över tid jämfört med andra åldersgrupper.
Skillnaden är påtaglig – både yngre och äldre seniorer kommer dåligt eller mycket dåligt ut vid en jämförelse.
Det illustreras i rapporten ”Inkomströrlighet och låg ekonomisk standard i olika åldersgrupper”.
Ett av resultaten i rapporten är att nästan 80 procent av de äldre personer som 2017 befann sig på de två lägsta inkomstnivåerna är kvar på samma låga nivå fem år senare. För yngre åldersgrupper är det däremot betydligt vanligare att man höjt sina inkomster redan efter ett par år.
Samma mönster gäller på de något högre inkomstnivåerna.
Studien bygger på SCBs indelning av befolkningen i inkomstnivåer i tio så kallade deciler eller tiondelar.
Decil 1 som är lägst går upp till 14 592 kronor i disponibel inkomst (den inkomst en person har efter att skatter och avgifter dragits av).
Studien kopplar sedan ihop decilerna med befolkningen utifrån ålder. Perioden som studerats är 2017–2022.
Det går att utläsa ett tydligt mönster när det gäller i vilken inkomstmässig riktning personer rör sig, om ens ekonomi går nedåt, uppåt eller står still.
- Det finns en liten övervikt för att vara kvar eller röra sig uppåt för personer i åldern 20-64 år.
- Men bland de som är 65 och äldre är det i stället en stark övervikt för att antingen ligga kvar eller röra sig nedåt i inkomstnivå.
Resultaten i studien visar alltså att personer i åldern 20–64 år som har låga inkomster i stor utsträckning återfinns i de lägre decilerna under en begränsad tid. Förklaringen är troligen i de flesta fall att en period av arbetslöshet eller studier övergår till en möjlighet att få upp inkomsten.
Seniorer däremot befinner sig i en permanent situation som pensionärer. De har i klart högre grad en långvarigt låg inkomst och därmed en begränsad inkomströrlighet.
Mönstret blir särskilt tydligt när inkomstnivåer studeras under en längre period snarare än enbart enskilda år.
– Ibland hörs i debatten att inte bara seniorer utan också exempelvis yngre har det tufft ekonomiskt. Det stämmer när enskilda år studeras, men vi ville se hur det ser ut på lite längre sikt. Då framgår ett något annorlunda mönster, säger SPF Seniorernas expert Anna Eriksson.
– Därför menar vi att såväl temporära som permanenta situationer och inkomstnivåer bör beaktas framöver.
Rapporten vill väcka frågor som kan öppna för en djupare debatt om pensionssystemet: Är det rimligt och rättvist att pensionering i många fall ska medföra att människor koncentreras till botten av inkomstfördelningen – och dessutom med en så svag möjlighet till inkomstförbättringar?
SPF Seniorerna anser att svaret är nej. Men en förändring kräver en synvända: En pension ska inte nödvändigtvis vara förknippad med att man ofta hamnar långt ned i samhällets inkomstfördelning. Det är inte heller rimligt att man inte ska kunna förvänta sig en nämnvärd förändring av sin inkomstutveckling.
Men är det inte ofrånkomligt att man måste gå ner i inkomst när man inte längre arbetar?
Jodå, menar SPF Seniorerna och det är nog de flesta införstådda med. Men inte i den grad som framgår här.
Finns det en ålderism bakom synen på hur äldre ska ha det?
– Det förefaller finnas föreställningar om att äldre knappt har något för sig och därför inte behöver en särskilt god inkomst, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
– Så är det givetvis inte. Seniorer har behov, önskningar och utgifter som alla andra. Dessutom tillkommer utgifter. Vissa ökar med åren, några minskar.
Det finns en rad saker som kan göras, menar SPF Seniorerna.
Först och främst måste man förstå vad äldre personers cementering i de lägsta decilerna, deras tendens att halka nedåt och den svaga inkomströrligheten faktiskt beror på.
För det första har pensionerna blivit svagare än vad som förväntades när pensionssystemet sjösattes, konstaterar Anna Eriksson.
– Äldres koncentration till de fyra lägsta decilerna skulle kunna förändras till viss del genom högre pensioner. Exempelvis genom högre avsättning till allmän pension. Om framtidens seniorer kan arbeta några år längre skulle det också förbättra deras pensioner.
En andra orsak till att seniorer i högre grad sjunker i inkomstskalan är sannolikt de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensionen.
– Här behövs betydligt bättre information om konsekvenserna av tidiga och korta uttag, säger Eva Eriksson.
Rapporten pekar ut en tredje orsak till att seniorer tenderar att falla i inkomstnivå. Det handlar om hur pensionssystemet är uppbyggt med det så kallade förskottet i den allmänna pensionen som omfördelar pensionen till inledningen av pensionärslivet men som sedan gröper ur den med ett avdrag på 1,6 procent av den årliga uppräkningen.
– Förskottet skulle kunna förändras till en jämnare modell så att inkomströrligheten i mindre grad skulle medföra att man går nedåt eller står still. I kombination med en högre pensionsavgift, säger Eva Eriksson.
Vilka politiska åtgärder behövs på kort och lång sikt?
– Högre avgift till allmän pension som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del. En förändring av förskottet skulle också ha effekt. På längre sikt behöver villkor för ett verkligt längre arbetsliv genomföras. Pensionssystemet måste ses över i sin helhet och därefter genomgå löpande utvärderingar med möjlighet till justeringar.
Vad kan politikernas pågående utredningar om pensionsavgiftens storlek och en gas i goda tider ge?
– Det är positivt att de två utredningarna tillsatts. Men i direktiven till utredningen om avgiften ingår även att beakta tjänstepension och andra inkomster, vilket är underligt i en utredning om allmän pension, säger Eva Eriksson.
Om den allmänna pensionen inte räcker till behöver den renoveras – och inte räddas av andra inkomster som alla inte har, avslutar hon.
– Våra medlemmar har i en enkät svarat att 7 av 10 inte klarar sig på enbart allmän pension. Det visar tydligt att den allmänna pensionen måste förstärkas.
Decilgrupper
Ett begrepp som används när det gäller inkomstnivåer. Befolkningen delas då in i tiondelar eller deciler.
Disponibel inkomst
Den inkomst en person eller en persons del av ett hushålls inkomster har att konsumera eller spara efter att skatter och avgifter dragits av. I rapporten ingår alla inkomster, exempelvis pension, lön, kapitalinkomster, men inte kapitalvinster.