Även kvinnor över 74 år kan komma att kallas till screening för bröstcancer. Socialstyrelsen lovar ge besked till våren.
SPF Seniorerna hör till dem som länge krävt att vad man anser vara den starkt diskriminerande åldersgränsen måste upphöra.
På förbundets Facebooksida gör förbundsordförande Eva Eriksson nu ett nytt inlägg i debatten:
”Jag har fyllt 75 år i år. Jag och flera av mina väninnor blir därför inte längre kallade till screening för bröstcancer, är det rättvist, är vi mindre värda för samhället, ska vi inte ha en jämlik vård?” frågar Eva Eriksson som menar att följden av åldersgränsen blir att många cancerfall inte upptäcks i tid. Det i sin tur innebär stora kostnader för samhället och ett stort lidande för de drabbade.
Och fler aktörer trycker på för en förändring. Politiker i riksdagen har lagt motioner, flera regioner diskuterar frågan på politisk nivå och Bröstcancerförbundet som har drivit frågan länge har just nu ett upprop med namninsamling.
Vägledning
Socialstyrelsen – som har regeringens uppdrag att se över och lämna rekommendationer om vilka screening-program Sverige ska ha – väntas alltså ta beslut i frågan under våren 2023.
– Efter att frågan har diskuterats i olika sammanhang såg vi ett behov av vägledning, säger Mattias Fredricson som är enhetschef med ansvar för nationella riktlinjer och screening på Socialstyrelsen till Dagens Nyheter.
Lina Keller, medicine doktor och projektledare på Socialstyrelsen säger till Senioren att myndigheten om någon månad kan ge exakt besked om när vägledningen blir klar.
Kommer ni att ändra rekommendationen om åldersgräns eller kommer ni att komplettera argumentationen för nuvarande åldersgräns?
– Vi kan tyvärr inte svara på det nu. Vi är mitt i processen och kan inte ta ut något i förväg, det är flera beslutssteg som återstår, säger Lina Keller.
Studie på gång
Ett annat genombrott i frågan kan vara på gång i Region Stockholm, som nyligen beslutade att starta en studie av äldre kvinnor.
Det skulle kunna råda viss bot på den forskningsbrist som har varit ett skäl för Socialstyrelsen och regeringen att inte höja åldersgränsen.
Vanligaste cancerformen
Bröstcancer är en av de av de vanligaste cancerformerna och risken för bröstcancer ökar med åldern.
I Sverige blir alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet kallade till mammografi.
Det kallas screening när många människor undersöks regelbundet på samma sätt.
Källa: 1177
Dilemmat uttrycks i en färsk rapport (12/10) från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som gjorts med anledning just av Socialstyrelsens pågående utredning: SBUs litteraturgenomgång visar att det saknas vetenskapliga studier som specifikt undersökt effekten av fortsatt screening för bröstcancer av kvinnor som är över 74 år.
”Utifrån detta underlag går det inte att avgöra om fortsatt screening för bröstcancer medför positiva eller negativa effekter hos kvinnor över 74 år, eller om effekt saknas.” skriver SBU.
Region Norrbotten har fattat ett beslut om höjd åldersgräns, men någon screening av de högre åldersgrupperna har ännu inte kommit igång.
För och emot
Argument för att ta bort den övre åldersgränsen:
• Risken för bröstcancer ökar med åldern.
• Var femte kvinna som drabbas av bröst¬cancer är över 74 år.
• Vi lever längre.
• Det är annorlunda att vara 70 år i dag jämfört med för 30 år sedan, när reglerna för mammografiscreening kom till.
Argument emot
• I dag finns det bra behandlingar mot bröstcancer även om cancern upptäcks i ett något senare skede.
• Den nytta man får av att hitta en cancer tidigt kommer först efter runt 15-20 år.
• Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av andra allvarliga sjukdomar.
• Aggressiv och snabbväxande bröstcancer är mer ovanlig bland äldre kvinnor.
– Det som sannolikt skulle hända ifall man höjde åldersgränsen för mammografi är att cancern upptäcks tidigare. Kvinnan får sedan genomgå behandling, med alla bieffekter som det kan ge, och leva med en cancerdiagnos resten av sitt liv utan någon påverkan på livslängden. Det är alltså inte säkert att screeningen skulle leda till en minskad risk att dö eller en förbättrad livskvalitet. Effekten skulle i själva verket kunna bli den omvända, säger Sophia Zackrisson som arbetar med bilddiagnostik vid bröstcancer och som har forskat på området under 20 år till Dagens Nyheter.
