Säg nej till ålderism

Många fördömer ålderismen i ord. I Tyresö går man till konkret handling för att hitta sätt att hejda den. Då är det viktigt med en tuff attityd.

Kampen mot ålderism har ofta förts via ombud – av engagerade politiker som Barbro Westerholm, forskare som Håkan Jönson och Lars Andersson och företrädare i intresseorganisationer som SPF Seniorerna.
Men utan ett medvetet motstånd från seniorer själva blir det knappast någon bestående förändring. Den insikten har SPF Seniorerna i Tyresö tagit fasta på. Man gör det genom att driva ett unikt projekt, Attityd65plus. Bakom står Allmänna Arvsfonden som stöttar med 2,8 miljoner kronor.
– Vårt motstånd bygger på egna insikter om diskriminering vi råkar ut för på grund av vår ålder. Det är viktigt att bena i den egna erfarenheten för att man ska bli mer medveten om problemet, säger Ewa Kardell som är ordförande för SPF Seniorerna Tyresö och leder projektets styrgrupp.
– Genom att vi talar med varandra om sådana här saker lär vi hela tiden mer om vilken diskriminering som ålderism leder till.

Ofta märker man inte av diskrimineringen. Varken den man drabbas av utifrån eller den man själv utsätter både andra och sig själv för. Man har blivit hemmablind, menar Ewa Kardell.
– Det blir ibland som att man inte riktigt bryr sig. Man har liksom på något sätt förlorat en viktig del av sin självkänsla och självsäkerhet eller kanske båda i kombination. Vilket gör att man inte reagerar när folk exempelvis gullar med en och bildligt talat klappar en välvilligt på huvudet.
För att bygga projektets grund har man bett alla intresserade medlemmar att skriva ner sina berättelser. Om allt – från att känna sig dumförklarad när man ska köpa en mobiltelefon till att nekas hyra bil för att man fyllt 72.
Över 220 sådana berättelser har kommit in och fler önskas. Man behöver inte vara medlem i SPF Seniorerna Tyresö för att gå in på projektets hemsida Attityd65plus.se och dela med sig.
– Genom att visa på hur vanligt det är med ålderism i vårt samhälle hoppas vi få upp problemet till ytan, säger Ewa Kardell. För om vi inte pratar om ålderismen finns den liksom inte.

Med ökande kunskap om hur fördomar och åldersfixering begränsar ens tillvaro växer också ofta projektdeltagarnas intresse för politik, märker Ewa Kardell. Man inser att politiska beslut ofta orsakar strukturell ålderism.
– Ta detta med den övre åldersgränsen på 74 år för att bli kallad till screening för bröstcancer. Alla tänker inte på att det är ett politiskt beslut som ligger bakom. Ju fler som inser det desto starkare blir kraven på ett nytt politiskt beslut som stoppar diskrimineringen.

Läs också: Samtal i Barbros anda

Seniorer är i allmänhet för medgörliga, menar Ewa Kardell. Det är förbryllande att det hörs så lite från i synnerhet alla fyrtiotalister.
– De skulle ju fortsätta att ta för sig har man alltid trott. Men jag tycker inte att det är så. Vi är 2, 3 miljoner 65-plussare, ändå hörs vi inte! säger Ewa Kardell som tror att mycket beror på att samhällets förväntningar på seniorer i så hög grad sjunker ihop så snart de går i pension.
– Om samhället i stället signalerar att du har en stor erfarenhetsbank och skräddarsyr möjligheter för dig att jobba vidare tror jag att många seniorer skulle se på sig själva på ett annat sätt.

Attityd65plus startade i september 2022 och avslutas i september 2024. Namnet ska spegla en tuffare inställning till ålderismen. Mantrat: Ålder är inte en siffra, det är en attityd.
Mycket ska åstadkommas under de 24 månaderna. För Ewa Kardell som har 20 års erfarenhet som chef för äldreförvaltningen i Haninge kommun kom utmaningen perfekt.
– När jag fick frågan från vår projektledare Lisbeth Crabo som kom på idén att fråga Allmänna Arvsfonden om att stötta ett projekt mot ålderism tackade jag ja direkt. Precis det här vill jag att vi ska jobba med i vår förening!

Uppgiften är nu att hitta praktiska sätt att motverka ålderism. Styrgruppen ska närmast ta fram en utbildning för att utveckla verktyg och strategier. Söka svar på nyckelfrågorna om hur man identifierar problemen – och hur man sedan kan agera.
En hel del kunskap har man redan byggt upp under en rad seminarier med flera av landets mest kunniga på området, forskare och debattörer som Håkan Jönson, Lars Andersson, Marie Åsberg och Lennarth Johansson.
Men humor måste också få sin plats i projektet. Ståuppkomikern Ann Westin har gästat Tyresöseniorerna, liksom Pia Johansson. Ålderism är tacksamt att gestalta och det kan vara befriande att också få skratta sig fram till insikter.
Man bollar också sina idéer med seniorer på äldremässor, senast Seniormässan i Älvsjö där bifallsropen blev många, och man skriver debattartiklar. Föreläsningar och workshops är andra vägar till mer kunskap.

Nyligen samlades ett femtiotal engagerade medlemmar i Stockholm för att tala om projektet med äldreminister Anna Tenje (M).
– Det är ett fantastisk intressant och viktigt arbete ni gör. Ålderism är något som är alldeles för okänt – och alldeles för utbrett, sa Anna Tenje.
– Ett mörkt exempel är att vi i en rasande takt pensionerar bort människor när de är som bäst, har störst erfarenhet, mest kompetens och kanske skulle ha varit det största stödet på arbetsplatsen. Det handlar om ett resursslöseri som är enormt i Sverige.

På plats fanns också Katarina Douane från Diskrimineringsombudsmannen, DO. Hon uppmuntrade Tyresöseniorernas initiativ.
– En verklig förändring kommer underifrån och upp, inte bara uppifrån och ner.
Attityd65plus siktar också på att vård- och omsorgspersonal i Tyresö kommun ska bli ”utprovare” av utbildningen. Målet är att öka personalens medvetenhet om egna synsätt och beteenden.
– De verkar mycket intresserade. Det är stort av dem att ha den prestigelösa och insiktsfulla inställningen, säger Ewa Kardell.
– Jag tror att alla människor behöver vara vakna på att man kan vara ålderistisk och diskriminerande mot andra utan att man tänker på det. Ibland märker jag det hos mig själv.

En grundläggande trygghet och en stark inspiration för projektet är att man i början hann ha Barbro Westerholm som bollplank.
– Vi fick ett fantastiskt stöd av Barbro som verkligen trodde på vår modell. Inte minst att vi skulle arbeta fram våra egna berättelser om hur vi själva drabbas, säger Ewa Kardell.

Kommentera