En tredjedel av lunchportionerna på äldreboenden blir matsvinn. Samtidigt är undernäring vanligt bland sköra äldre.
Därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten, konstaterar Livsmedelsverket i en kartläggning av matsvinnet i äldreomsorgen.
60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. Resultatet: i genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden.
Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö, kommenterar myndigheten i ett pressmeddelande.
Inte för mycket
Att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, enligt rapporten. Mängden är tvärtom noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Fler mäter
Det är tredje gången som Livsmedelsverket gör kartläggningen.
Jämfört med 2020 har fler kommuner rapporterat matsvinnsdata för äldreboenden, men det är fortfarande få jämfört med skola och förskola.
Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera matsvinnsarbetet, tror Livsmedelsverket.
Sätt att mäta
Samtidigt kan matsvinnsmätningar användas för att klargöra hur mycket av maten som inte äts upp och därmed fungera som ett verktyg för att identifiera undernäringsrisker.
– Vi tror att ett breddat fokus från att mäta i syfte att minska matsvinnet för miljöns och ekonomins skull, till att även mäta för att följa upp att de äldre äter tillräckligt kan göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med matsvinnsarbetet. Det kan bli en del i det viktiga arbetet med att förebygga undernäring, säger Emelie Eriksson.
Vad kan man då göra för att fler ska äta bättre på äldreboenden?
– Måltider som utgår från individens önskemål och behov och där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.
Viktiga faktorer är också att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam.
Läget kommun för kommun
Här finns Livsmedelsverkets undersökning med matsvinnsdata från 2022 redovisade per kommun.
Här är hela rapporten som blev offentlig 6/9.
