Ny forskning visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många problem. Trots att det främst är tänkt för dem med omfattande omsorgsbehov.
En ny avhandling vid Örebro universitet har undersökt varför äldre väljer att flytta till ett särskilt boende.
Studien är gjord av forskaren Lisa Spang, och utgår från att det i grunden oftast återfinns olika funktionsnedsättningar. Stödet från hemtjänst och anhöriga upplevs då till slut inte räcka till för att klara svårigheter i vardagen.
– De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, kommenterar Lisa Spang och fortsätter:
– Det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men kände sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre orkade hantera den äldres behov.
Hon pekar på olika aspekter som påverkar beslutet om en flytt. Som svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning och brist på social gemenskap, men också nedstämdhet och ångest. Påverkan från anhöriga och behov av närhet till vårdpersonal spelar också in. Men det kan även handla om livsförändrande händelser, som stroke eller cancer.
– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, säger Lisa Spang.
Att kunna bo kvar länge i sitt eget hem är normen i vårt samhälle. Därför finns endast ett begränsat antal platser för särskilt boende. Samtidigt ökar antalet äldre i samhället, vilket skapar utmaningar enligt Lisa Spang.
– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer.
Hon menar också att hemtjänsten behöver nya arbetssätt.
– Genom att förbättra både boendeformer och hemtjänstens arbetssätt kan samhället bättre möta de äldre personernas behov och därigenom minska trycket på särskilda boenden, avslutar Lisa Spang.
I studien har äldre med en sjukdom, men inte en demensdiagnos, intervjuats. I Dessutom ingår även samtal med anhöriga och analyser av 160 beslut där en flytt till särskilt boende har beviljats.
