Det dröjer tre år att få fram ett krislager för läkemedel. Det visar en ny utredning.
I onsdags (31/3) lämnade regeringens utredare Åsa Kullgren över en 1 300 sidor lång utredning med förslag på hur hälso- och sjukvård ska stå bättre förberedd för bristsituationer och rena kriser.
Precis som när det gäller äldreomsorgen har pandemin blottlagt stora brister i beredskapen, menar Åsa Kullgren.
– Inledningsvis hade man inte någon beredskap för skyddsutrustning. Kommunerna var till exempel väldigt oförberedda för den här situationen.
Just in time
Åsa Kullgren föreslår att Socialstyrelsen ska ges ett sammanhållande ansvar för att det ska fungera framöver.
Redan 2019 konstaterade Socialstyrelsen att kommunernas krisberedskap behövde stärkas. Detta sedan leverantören Apotekstjänst drabbades av problem som i sin tur gjorde att sjukvården fick ställa in planerade operationer.
Men regeringen fortsatte att förlita sig på att leveranskedjorna och så kallad just in time-hantering skulle fungera.
Läkemedel
Åsa Kullgren vill också se att ett beredskapslager för läkemedel kommer på plats, något som hon tror kan ta tre år – förutsatt att regeringen påbörjar arbetet omgående.
Ännu svårare att få en stabil beredskap på plats gäller övriga sjukvårdsprodukter.
Skälet är enligt utredningen att de inte är lika reglerade som läkemedel.
Här krävs en separat utredning, föreslår Åsa Kullgren, som bedömer att det tar fem år att bygga upp en effektiv beredskap – återigen under förutsättning att regeringen agerar nu.
Ska gå fort
– Nu kommer regeringen och remissinsatserna att analysera förslagen. Det är min och regeringens ambition att skyndsamt ta vidare arbetet att stärka samhället och vårdens krisberedskap, sa socialminister Lena Hallengren (S) i en kommentar i samband med att utredningen lades fram.
– Vi kan inte lägga hälso- och sjukvårdens beredskap och frågor om liv och död i händerna på marknaden.
Kostnaden för förslagen blir drygt 16 miljarder kronor fram till 2035.
Förslagen
Den offentligfinansierade sjukvården åläggs ett krav att hålla lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Kravet ska omfatta en månads normalförbrukning.
En ny lag tas fram som reglerar vilka sjukvårdsprodukter som ska beredskapslagras för att klara kriser och krig. Lagen ställer krav på att lagra sjukvårdsprodukter i en mängd som motsvarar sex månaders normalförbrukning.
Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka nödvändiga läkemedel och sjukvårdsprodukter. Det kan också omfatta vacciner.
Socialstyrelsen tilldelas befogenhet att besluta om prioriteringar och omfördelning av sjukvårdsprodukter.
Läkemedelsverket ska skapa nationella lägesbilder över tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter.
Socialstyrelsen ska teckna avtal med distributörer för att kunna leverera sjukvårdsprodukter till vårdgivare i kris eller krig.
Apoteket AB ska inrätta beredskapsapotek med geografisk spridning över hela landet.
