Det finns åtminstone tre sätt att höja pensionerna utan att bygga om hela pensionssystemet. Det slår Pensionsmyndigheten fast i en ny rapport.
Myndigheten pekar på tre tänkbara ändringar som kan höja pensionerna inom dagens system.
• Höj pensionsavgiften
En höjd pensionsavgift leder på längre sikt till högre pensioner för framtida pensionärer. Eftersom en avgiftshöjning stärker inkomstpensionssystemets finansiella ställning kan en högre avgift även ge höjda pensionerna för dagens pensionärer.
• Dela ut överskott inom inkomstpensionssystemet
Kallas också för ”gasen”. Åtgärden skulle enligt prognosen i rapporten leda till en gradvis höjning av inkomstpensionerna.
• Sänk förskottsräntan
En sänkning av förskottsräntan ändrar hur pensionen fördelas över utbetalningsperioden. Yngre pensionärer skulle få en sänkt pension och äldre pensionärer skulle på sikt få en högre. På kort sikt skulle det gå att kompensera yngres sänkta pensioner med en engångsutdelning av överskott eller avgiftshöjning.
Paneldebatt
Rapporten som tar upp effekterna av varje enskild åtgärd men även om alla tre genomförs parallellt presenterades på onsdagen (1/3) i en webbsändning på Pensionsmyndighetens Youtubekanal.
Efter presentationen kommenterades rapporten i ett panelsamtal med SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson, Lisa Laun, docent från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), och Petter Odmark, vice VD i Reform Society.
Både och
SPF Seniorerna har under lång tid argumenterat för en höjd pensionsavgift, och pekat på att en sådan kan genomföras så att både dagens och morgondagens pensionärer får bättre pensioner.
– Dagens nivåer på ofta 12-13 000 kronor efter skatt i allmän pension behöver höjas, sa Anna Eriksson.
– Många medlemmar som hör av sig till oss tycker inte att man får en värdig pension efter 40 års yrkesarbete. Man känner sig inte trygg med den pension man får. Att vänta i 40 år på att förändringar ska slå igenom är förstås inte rimligt.
Höjs inte
Den nya riktåldern – som går ut på att pensionsåldern ska följa medellivslängdens utveckling – innebär att man bibehåller pensionsnivåerna, men inte att pensionerna höjs, underströk Anna Eriksson.
– Även om man jobbar längre så får man räkna med samma nivåer som idag.
Stärker systemet
Rapporten visar alltså att en höjd pensionsavgift skulle stärka pensionssystemets ställning, vilket då kan användas till att höja också dagens pensioner.
Panelen modererades av myndighetens pensionsexpert Monica Zettervall som ville veta hur deltagarna ställde sig till frågan om rättvisa mellan generationer – om dagens pensionärer får högre pensioner till följd av en avgiftshöjning som de själva inte betalat in:
– Man skulle kunna hävda att det bryter mot principen att man ska få pension i relation till vad man har betalat in till systemet, eller hur ser ni på det? frågade Monica Zettervall.
Lisa Laun höll med om invändningen:
– Detta är grunden i kontraktet mellan generationerna. Kärnfrågan är alltid vem som står för kostnaderna.
Måste fungera
Anna Eriksson framhöll att kärnfrågan snarare bör vara hur man ser till att systemet levererar tillräckliga pensioner – både i dag och imorgon.
– Huvudpoängen med att vi har ett offentligt pensionssystem är ju att det ska ge tillräckliga pensioner. Sen kan man diskutera vem som avsätter vad, sa Anna Eriksson och la till:
– Vi vet av opinionsundersökningar idag att en av fem i yrkesverksam ålder ger stöd till sina äldre familjemedlemmar.
Inte orättvist
Petter Odmark kunde inte se vad som skulle vara en generationsorättvisa.
– Att det finns ett överskott i dagens pensionssystem beror ju på att dagens pensionärer varit med och byggt upp detta överskott.
Gasen
Ett sätt att höja dagens pensioner är att aktivera en gas, på ungefär samma sätt som systemet har en broms som sänker inkomstpensionerna i dåliga tider – något som Sveriges pensionärer fick genomleva 2010, 2011 och 2014.
Trots dåliga tider går pensionssystemet starkt. Det finns idag ett kraftigt överskott som bara ”ligger och skvalpar”.
– Det finns en hel del risker med en gas och en ny utredning behövs, men det behöver gå snabbt, sa Anna Eriksson.
– Bromsen tvingades dagens pensionärer betala. Hade det inte skett hade vi heller inte haft ett lika starkt överskott i systemet idag. Av den anledningen vill vi se ett snabbt beslut om hur överskottet ska användas.
Risker
Lisa Laun varnade för risken för att en gas försvagar systemet på lång sikt, medan Petter Odmark såg att största risken ligger på dagens pensionärer.
– Ju längre vi väntar med utdelning desto större risk för dem som byggt upp överskottet att de inte får del av det.
När det gäller förskottsräntan – av kritiska SPF Seniorerna-medlemmar genom åren kallad ”1,6-procentaren” – konstaterade en enig panel att den är ”underdiskuterad” och problematisk. Ju äldre man blir desto mer halkar man efter inkomstutvecklingen i hela samhället.
– Förskottsräntan motverkar också det principiella syftet att man ska känna ekonomisk trygghet också när man lever länge, och att man ska kunna leva livet hela livet. Här behöver politikerna överväga en förändring, sa Anna Eriksson.
Tar inte ställning
Den nya rapporten ”Höjda pensioner inom ramen för nuvarande pensionssystem” är den tredje i Pensionsmyndighetens nya serie om vägvalsfrågor för pensionssystemet.
– Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om eller hur pensionssystemet bör ändras. Däremot visar vi olika förändringar av pensionssystemet och vilka konsekvenser de skulle leda till på kort och lång sikt för samhälle och individer, säger Erik Granseth, en av rapportförfattarna.
Syftet är enligt myndigheten att bidra till en ”strukturerad diskussion om vägval för pensionssystemet” och om ”vilka principer och mål som kan gälla” för pensionssystemet.
– Men det är viktigt att politikerna håller ihop de tre delarna med avgiftshöjning, förskottsränta och överskottsutdelning. Om man bestämmer sig för att höja avgiften bör man också utreda de övriga delarna.
Inga gratisluncher
Erik Granseth understryker också att någon alltid måste betala en höjning av pensionsavgiften.
– Det finns inga gratisluncher. Antingen betalas höjningen av skattebetalarna, arbetsgivarna eller pensionsspararna. Eller så är det andra reformer som får stryka på foten.
Nytt seminarium
Här hittar du hela rapporten, den tredje i ordningen.
I samband med att den fjärde och sista rapporten publiceras den 29 mars kommer Pensionsmyndigheten också att arrangera ett avslutande pensionsseminarium. Då blir frågan ”Vad ska vi egentligen ha för pensionssystem?”
