Tuffare tag från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och mer kunskap så att arbetsgivare omprövar sin inställning till äldre arbetskraft.
Det var två av många förslag som diskuterades när riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (L) och Elsemarie Bjellqvist (S) bjöd in experter och politiker till ett fullsatt riksdagsseminarium med rubriken ”Öppna arbetslivet för 65+”.
Seminariet arrangerades i samarbete med Diskrimineringsbyrån Gävleborg och Rättighetscentrum Dalarna, vars företrädare efterlyste skarpare tillämpning av den lagstiftning som finns.
Antalet anmälningar till DO om åldersdiskriminering har ökat kraftigt de senaste två åren, berättade Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg, från 267 till 624 fall.
– Men de leder sällan till domar. Lagen är absolut ett verktyg, men otillräckligt. Mer förebyggande arbete är en sak som krävs för att åstadkomma förändring.
– Dessutom bör DO utreda alla anmälningar. Men frågan är om man har tillräckligt med resurser för att klara kravet.
Arbetsgivarna har redan en skyldighet att bedriva ett eget förebyggande arbete. Ändå är åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden uppenbar, vilket visades av forskaren Stefan Eriksson, universitetslektor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Han refererade till en tidigare IFAU-rapport, ”Påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på en jobbansökan? Resultat från ett fältexperiment”, och siffrorna utgör iskalla fakta.
– Vi ser en tydlig evidens för åldersdiskriminering genom att äldre allt annat lika inte kallas till intervju. Det slår hårt mot äldre män och ännu hårdare mot äldre kvinnor.
– Stereotyperna som verkar spela stor roll är att arbetsgivare tror att äldre är sämre på att ta initiativ, att man inte vill lära sig nya saker och att man inte är lika driven som yngre.
Omställning viktig
Patrik Nilsson, chef Politik och profession på fackförbundet Akavia (tidigare Civilekonomerna och Jusek), menade att det är ineffektivt att skuldbelägga arbetsgivare för det fördomsfulla tillståndet på svensk arbetsmarknad.
– Det finns en mur mellan arbete och utbildning som behöver rivas ner. Kompetens behöver synliggöras och premieras och för det behövs att kompetensutvecklingen tar en helt annan fart.
Han hoppas mycket på den omställningsreform som sjösatts.
– Här ställs kursen in på ett bra sätt, vi behöver gå från anställningstrygghet till omställningstrygghet. Men då måste vissa saker vässas, inte minst bör studiestödet till seniorer inte stanna vid 60 år som det gör nu.
Borde vara attraktiv
Seniorens krönikör Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, presenterade också en lång rad vetenskapliga fakta och exempel på hur seniorer blir allt mer vitala, fysiskt och intellektuellt.
– Det finns en okunskap som behöver motarbetas. Faktum är att en 68-åring idag borde vara väldigt attraktiv att ha anställd. Man kostar mindre, är lättare att sparka och har mycket erfarenhet, sa Ingmar Skoog med sedvanlig glimt i ögat.
Efter att under senare år ha myntat begrepp som att ”70 är det nya 50” och även ”70 är det nya 20” var det nu dags att slå ett slag för devisen att ”20 är det nya 70”, vilket väckte eftertanke och munterhet bland åhörarna.
– Något förenklat så är den typiske 70-åringen idag mindre deprimerad, har mer sex och dricker mer alkohol. För dagens 20-åringar är trenden den motsatta. De dricker mindre, har mindre sex och är mer deprimerade.
Kunskap avgörande
Gemensam nämnare för panelens deltagare var att kunskapen om äldres kompetens och förmågor behöver komma ut på ett helt annat sätt, inte minst till landets arbetsgivare.
Barbro Westerholm avslutade:
– Låt dem som vill arbeta få arbeta. Det är dessutom en viktig hälsofråga. Största hotet mot seniorers hälsa är att inte känna sig behövd, en ohälsa som kostar väldigt mycket. Att fortsätta vara en del och att få bidra är så viktigt för individen och för samhället.
En hel del diskriminering mot äldre är ofrivillig och liksom slentrianmässig, betonade Barbro Westerholm.
– Det finns omedveten och medveten åldersdiskriminering. En del diskriminering är repressiv, medan annan sker i välmening, något vi såg exempel på under pandemin när man isolerade äldre samtidigt som man sa att det var för att skydda dem.
Bok på gång
Nyligen kom Barbro Westerholms memoarbok ”Om att aldrig ge upp” med Ingrid Lindgren som författare.
De båda arbetar nu med en ny bok, erfar Senioren. Temat blir ålder, ålderism och åldersdiskriminering. Ett fokus kommer att vara hur ålderism och diskriminering på arbetsmarknaden ska kunna bekämpas mer effektivt.
