Så kan du höja din tjänstepension

Det finns goda möjligheter till bättre tjänstepension för seniorer som tidigare har arbetat i statlig sektor och slutat före 2003. Men man måste agera själv.

Genom nyligen avtalade tillägg till två äldre pensionsavtal finns nu möjlighet att begära värdesäkring av livräntorna, både för kommande utbetalningar och retroaktivt. Det kan röra sig om stora belopp.

Det säger Göran Andrén, som engagerade sig i att få en ändring till stånd när det äldre av de båda pensionsavtalen först inte skulle omfattas av värdesäkringen utan endast det nyare pensionsavtalet.

– Denna skillnad visade på en otillständig diskriminering av äldre seniorer, säger Göran som har varit yrkesverksam som utredare och chef först i statlig och sedan i landstingskommunal förvaltning.

– Faktum är att 80 procent av gruppen som tillhör det äldre pensionsavtalet är 68 år eller äldre.

De nya möjligheterna finns tack vare det senaste avtalet om värdesäkring av livräntor som slöts i juni 2019 mellan arbetsgivarverket och huvudorganisationerna (OFR, Saco-S, Seko) på det statliga avtalsområdet.

Genom avtalet tillförsäkrades de statligt anställda som tillhörde pensionsavtalet PA/SPR-74 samma möjlighet att ansöka om värdesäkring av sina livräntor som sedan 1 januari 2016 har gällt för de som tillhör pensionsavtalet PA 91.

Från 1990-talet

Bakgrunden till hela frågan är de stora förändringar som gjordes av tjänstepensionerna under 1990-talet, då också det allmänna pensionssystemet gjordes om i grunden.

En sådan förändring av tjänstepensionerna var att den så kallade samordningen mellan de stora tjänstepensionssystemen inom privat sektor och hos staten, kommuner och landsting, upphörde.

– Inom den offentliga sektorn övergick man också till principen att ”var och en betalar för sig” i stället för att, som tidigare, den sista offentliga arbetsgivaren, vid tidpunkten för ålderspension, tog på sig ansvaret att betala tjänstepensionen för hela den yrkesverksamma tiden, berättar Göran Andrén.

Inte värdesäkrats

Följden blev att alla statligt anställda som lämnat sin anställning före 2003 blev hänvisade till att få en livränta för den statliga anställningstiden.

– Men livräntan var inte värdesäkrad om inte värdesäkring av hela tjänstepensionen gjordes hos efterkommande arbetsgivare genom en så kallad samordning.

Och om samordning inte har gjorts betyder det att den framräknade livräntan har varit utan värdesäkring i flera decennier.

– Den som exempelvis lämnade sin statliga tjänst vid 40 års ålder år 1987 och gick i pension 25 år senare år 2012 var under hela denna tid utsatt för en inflation på över 80 procent utan att livräntan fastställd år 1987 ändrades.

Varje månad

Redan det sätt som livräntorna har räknats ut på gör att de numera ter sig låga, konstaterar Göran Andrén. Värdesäkringen blir därför mycket viktig:

– Det är vanligt att en livränta fastställd på 1980-talet för en yngre statligt anställd som då lämnade sin tjänst kan vara 300 kronor i månaden. Med en värdesäkring för inflationen med 80 procent stiger livräntan till 540 kronor i månaden vid tiden för pensionsavgången. Livräntan höjs därefter mer för varje år genom att basen för den löpande värdesäkringen blir större, säger Göran Andrén.

– Värdesäkringen är viktig också av det skälet att den innebär att livräntorna också till efterlevande höjs.

Det handlar om många individer som kan vara berörda.

– Den grupp som har livränta eller kommer att få sådan enligt de båda pensionsavtalen är omkring 50 000 personer. Dessutom tillkommer den grupp som har gått över från de statliga affärsverken till bolagiserad verksamhet.

– En stor del av båda grupperna har dock redan fått värdesäkring för den statliga anställningstiden genom samordning hos sina senare arbetsgivare.

Hur tar man då reda på om man är bland dem som kan ha rätt till värdesäkring?

– Då kan du vända sig till Statens Tjänstepensionsverk, SPV, och begära värdesäkring av din livränta.

Kommentera